Foto: Lars Jakobsson, TR Bild

Sverige – från importerande till exporterande avelsnation

Årets avelssäsong visar på 4 545 betäckta varmblodsston. Detta innebär en nedgång med 97 ston från 2020, men likväl en ökning med 110 ston jämfört med 2019. Med cirka 300 fler betäckta ston än bottenåren 2012-2013 – och den kraftiga nedgången på cirka 20 procent 2010-2013 – verkar antalet betäckta ston nu ha stabiliserat sig.


– På varmblodssidan har under året 3 600 betäckningar redovisats i Sverige och ytterligare 945 ston har förts ut för att betäckas i andra länder. Vi har alltså totalt 4 545 betäckta ston, att jämföra med 4 642 under 2020 och 4 435 under 2019, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.

Betäckningssiffrorna är aldrig helt exakta då de kan ändra sig lite efter kompletteringar av språngrullor och redovisning av betäckningar utomlands. Travaveln är global, vilket innebär att såväl semin som hästar flyttas och importeras. Att allt fler betäcker sina ston utomlands gör också betäckningssiffrorna mer svåröverskådliga, eftersom de svenska språngrullorna måste kompletteras med betäckningar gjorda i andra länder.

Antalet avelshingstar som verkat i Sverige var i år 99 medan de utlandsstationerade var 57, vilket inte är några stora skillnader jämfört med 2020 års 101 respektive 55. Antalet betäckta ston per hingst uppstallad i landet var cirka 30 ston/hingst medan antalet ston per i utlandet uppstallad hingst (så kallade listhingstar) var ca 11 vilket även det är i nivå med förra årets siffror.

Svenska avelshingstar dominerar

Fyra hingstar har i år betäckt maximala 150 ston, varav tre anmärkningsvärt nog är svenskfödda. Ett resultat som innebär en påtaglig scenförändring på kort tid när det gäller svensk travavels konkurrenskraft. Från att vara helt beroende av importerat avelsmaterial och avelshingstar hävdar sig nu svenskfödda hingstar utmärkt i aveln och är mycket efterfrågade världen över. En historisk milstolpe i svensk travavel var när de två svenskfödda avelshingstarna, Maharajah och Raja Mirchi blev Elitbelönade för utmärkt förärvning år 2018.

Elithingsten Maharajah har för sjätte året i rad full bok. Maharajah är dessutom mycket populär i andra länder och han torde, liksom i fjol, vara en av världens mest nyttjade travavelshingstar. Han har nu också flera söner i aveln – bland annat Who's Who, som även han fått maximala 150 ston trots att han under året både tävlat och varit i aveln samtidigt.

Även svenskfödde Readly Express har "full bok" 2021. Efter att som tävlingshäst vunnit det mesta som går att vinna fortsätter nu framgångarna i avelsboxen med avkommor som från de två första årgångarna bland annat vunnit Svenskt Travderby, Svensk Uppfödningslöpning, Derbystoet, E3 och StoChampionatet.

– Trenden som blivit tydlig under senare år, nämligen att i Sverige uppstallade populära hingstar i hög grad skickar sperma utomlands, tycks fortsätta och förstärkas. Det visar att vi har internationellt eftertraktade avelshingstar och mycket hög kvalitet på vår travavel. Från att i hög grad varit en importerande nation när det gäller avelsmaterial tycks nu glädjande nog svensk avel ta en allt större del av den internationella marknaden. Svensk travavel har utvecklats från att vara en importerande till en exporterande nation, säger avelschef Christina Olsson.

Blod från passgångare vinner mark

Den udda härstammade Googoo Gaagaa, efter passgångarhingsten Cam's Rocket, räknade in 149 ston. Det är knappast överraskande att han är populär efter en uppseendeväckande avelsstart 2020 med vinnare av Svensk Uppfödningslöpning, Svenskt Trav-Kriterium och Svenskt Travderby. Googoo Gaagaa har nu avelsgodkända söner och Kriterievinnaren Power var med 137 ston en av de populäraste avelshingstarna under sitt första år aveln.

Inslaget av blod från passgångare har ökat påtagligt och bland de mest använda hingstarna återfinns förutom Googoo Gaagaa  och hans son Power även Don Fanucci Zet (55 ston) samt den rena passgångaren Hayden Hanover (76 ston). Även blod via S.J.'s Photo, som flera hingstar har, representerar lite annorlunda blodslinjer i en population där många är släkt med varandra och inavelskoefficienten är hög.

Den på travbanorna mycket framgångsrike Nuncio (e. Andover Hall) har haft stoägarnas förtroende, vilket resulterat i maximala 150 ston. Han har haft tvååringar som tävlat med framgång i såväl Sverige som USA i sin första årgång född 2019.

Förutom Googoo Gaagaa och Power har Mosaique Face (e. Classic Photo), med en liten kull född 2018 (5 avkommor) som bland annat innehöll Aquarius Face 1 142 500 kronor, väckt stoägarnas intresse  och fick 123 ston. A-premierade S.J.’s Caviar (e. S.J.'s Photo) har under många år varit populär (114 ston) och likaledes A-premierade Donato Hanover (e. Andover Hall), som numera befinner sig på svensk mark (102 ston), har varit efterfrågad. Detta innebär att totalt nio hingstar jämfört med fjolårets åtta har lockat 100 ston eller fler.

Global travavel

Blod från Muscle Hill och Ready Cash har dominerat den internationella avelsscenen de senaste åren och det är fortsatt mycket populärt hos svenska stoägare. Under året har 17 söner, förutom Muscle Hill själv och en av hans helbröder, använts i Sverige. Ready Cash har haft 15 söner verksamma i Sverige och till det kan läggas ett antal svenska ston seminerade i Frankrike med blod från den franske avelsgiganten Ready Cash.

– Den utländska marknaden ökar totalt sett när antalet svenska ston som betäcks utomlands ökat påtagligt under senare år, en ökning som dock verkat stannat av något 2021. Travaveln är internationell och stoägarna vill använda de hingstar de önskar oavsett var de befinner sig eller hur de finns tillgängliga, säger Christina Olsson.

Det handlar framförallt om betäckningar i Frankrike. Ett antal svenska stoägare har också sina ston uppstallade i Frankrike för att lättare kunna nyttja de mest populära franska hingstarna. Totalt är det nästan 400 ston där ägarna under året meddelat stoet är utfört för avel till Frankrike, vilket är i paritet med 2020-års antal. Att mycket attraktiva franska hingstar som till exempel Ready Cash och några av hans söner inte skickar semin utan intresserade stoägare måste skicka ner sina ston är förstås en mycket stor bidragande orsak till detta.

– Vi får se kommande år om transporten av ston utomlands för betäckning kommer att påverkas av nya EU-direktiv, djurskyddsfrågor, hållbarhets- och transportfrågor, konstaterar Christina.   

Betäckningsstatistiken för kallblodstravare sammanställs i samverkan med Norge och redovisas därför som vanligt senare.

Antalet betäckta ston per hingst under 2021 går att se i dokumentet nedan.