De senaste tio åren (från 2013 till april 2023) har vi kört cirka 34 000 lopp med autostart i Sverige för varmbloden. Drygt 353 000 hästar har startat i de loppen. Det stora underlaget gör att vi kan värdera startspåren med mycket god statistisk säkerhet.

Svensk Travsports biträdande sportchef Per Wetterholm är den som letar fram siffrorna i sportdatabasen. Vad kan vi se i graferna, Per?
– Den översta bilden visar hur ofta hästar från olika startspår vinner loppet (gul stapel) eller tar en plats bland de fem bästa (blå stapel). Hästar som startar från spår 5 vinner i snitt 14 procent av loppen, medan hästar som startar från spår 1 vinner i snitt 10 procent av loppen. Hästar som startar från något av spåren 1-5 har drygt 50 procents chans att sluta bland de fem främsta medan bakspårshästarna har ungefär 40 procents chans att sluta bland de fem.

Björn Goop om spår 5 och 4

Spår 5 är alltså statistiskt bäst, följt av spår 4. Varför är det så? Björn Goop funderade så här kring tre orsaker för några år sedan:

• Den doserade delen av kurvan rymmer oftast fem ekipage i bredd. I uppkörningen fram till start ligger hästarna från spår 5 och 4 ytterst av de fem som travar inne i kurvdoseringen. 5:an och 4:an håller alltså lite högre fart genom kurvan fram till start än hästarna innanför, men har samtidigt fördelen av doseringen jämfört med hästarna utanför. När bilen når startlinjen ligger alla hästarna på ungefär samma hastighet (1,09-tempo, 52 km/h), men 5:an och 4:an har haft en mjukare fartökning och ett "bättre flow" fram dit. Vilket borde vara lite kraftbesparande och innebära något lägre galopprisk.
  
  
• Spår 5 och 4 är i startvingens mitt, precis bakom bilen. Därifrån känns det tryggare för kusken att ladda från start. Hästarna känns något säkrare, kanske för att vingen närmast bilen är stabil utan plötsliga rörelser i höjdled. Men häst nummer 5 och 4 har också själva bilen rakt framför sig i synfältet, inte snett vid sidan. Jag gissar att hästarna kan se bilen lite som en flockledare, och kanske är de lugnare med flockledaren rakt framför sig än snett vid sidan? När hästarna springer fritt i stora flockar är platsen i mitten precis bakom flockledaren den plats som uppfattas som tryggast.
  
  
• Från spår 5 och 4 har kuskarna fler bra taktiska valmöjligheter under loppets första tvåhundra meter, jämfört med de kuskar som startade från spåren innanför och utanför. Det är lättare att hamna rätt helt enkelt, analyserade Björn Goop när han fick frågan om spåren vid autostart.

Startspåren viktigare vid kortare distanser

Ganska självklart egentligen, men här ovanför ser vi att startspåren har större betydelse ju kortare loppet är. Vid sprinterdistans vinner spår 5 (bästa spåret) i 15 procent av loppen, vid medeldistans 13,7 procent och vid stayerdistans vinner spår 5 vid 12,6 procent av loppen. Ju längre distans, desto mindre viktiga blir startspåren. Bilden visar spårstatistik från 10 600 sprinterlopp, 20 200 medeldistanslopp och 3 100 stayerlopp.

Åbys open stretch

Bilden visar segerprocenten för dels alla svenska lopp, dels loppen som avgjorts på Åbytravet. På Åby används open stretch, alltså en möjlighet för hästarna att använda två extra spår invändigt på upploppet. Det påverkar förstås taktiken och positionsvalen i loppen, och därmed rimligen även effekterna av startspåren. Men även på Åby är spår 5 och 4 de bästa, faktiskt ännu tydligare på just Åby.

– Intressant att spår 11 har visat sig vara klart bästa bakspåret på Åby och jag har lite svårt att förklara varför, erkänner Per Wetterholm.

Drygt 3 200 autostartslopp ligger till grund för Åby-statistiken.

Spårtrappa

I loppen med spårtrappa är det hästarnas startprissumma som avgör vilka startspår det blir. Hästen med lägst startprissumma får spår 1 och de med högre startprissumma får i tur och ordning spår 2, 3, 4, 5, 6, 9, 10, 7, 11, 8, 13, 12, 14 och 15. Tanken är att utjämna startspårens betydelse till viss del, och spårtrappa gör också att tränaren vid startanmälan kan styra lite om hästen ska ha framspår eller bakspår. Vi ser i bilden ovan att spår 5 har bäst segerprocent bäst här också, men därefter kommer faktiskt spår 6 och 7 följt av 4. Spår 8 och även 11 är bättre här än vid vanlig spårlottning. Statistiken grundar sig på drygt 9 000 lopp med spårtrappa. Ofta är det plats för femton hästar vid spårtrappa men metoden används ibland även i tolvhästarslopp.

Per Wetterholm, har spårtrappa lyckats utjämna startspårens betydelse?
– Nja, någon perfekt utjämning är det ju inte. Men visst har bakspårshästarna bättre chans vid spårtrappa än vid vanlig lottning. De har tjänat mer pengar än framspårshästarna och bör därför vara lite bättre. Intressant är också att spår 1 faktiskt har allra sämst segerprocent. Kanske är spår-1-hästarna ofta ute på lite för djupt vatten, helt enkelt?

Spelåterbäring - ROI

Den här bilden är lite krånglig, men intressant för dig som spelar vinnarspel på hästar. Seriösa spelare brukar ibland prata om ROI – "Return On Investment". Återbäring på satsat kapital, skulle man kunna säga på svenska. De svarta staplarna (ROI) visar hur mycket av sin insats som en spelare skulle fått tillbaka i vinst, om hen spelat tio kronor vinnare på samma spår i samtliga autolopp hos ATG under de senaste tio åren. Bäst hade det gått för en spelare som alltid satsat på spår 5, som hade fått drygt 90 procent tillbaka. Sämst hade det gått för spelaren som valde att konstant satsa på spår 9, hen hade fått under 55 procent tillbaka.

Varför är detta intressant att visa, ingen spelar ju konstant på samma startspår i verkligheten?
– Grafiken visar att spelarkåren inte riktigt klarar att värdera de olika startspårens påverkan på vinstchansen. Det kan du som läser det här dra nytta av. Eftersom spelarna kan väga in startspåren i sina spel, så borde det statistiskt inte skilja så mycket i de svarta staplarna mellan de olika spåren. Hade spelarkollektivet haft bättre koll på startspårens inverkan skulle alla de svarta staplarna vara ungefär lika långa, när mätunderlaget är så stort som 34 000 lopp.

– Spelarkåren borde alltså ha värderat spår 5 och 4 högre och borde därför "spelat ner" de hästarna i ännu lägre odds. Men det har spelarkollektivet inte gjort. Och motsatt borde spelarkåren satsat mindre på spår 9 som är det mest övervärderade autospåret av alla, säger Per Wetterholm.

Sammanfatta det där på ett enklare sätt, tack.
– När du spelar på hästar från spår 5 och 4 får du över tid både bättre vinstchans och bättre odds. När du spelar på hästar från spår 9 får du ofta lite för dålig utdelning när du väl vinner.

Är det lönsamt att bara spela på startspår och helt strunta i vilket ekipage det gäller?
– Nej, det är inte lönsamt över tid att bara spela på spår, inte ens spår 5. Den samlade spelarkåren får tillbaka 80 eller 85 procent i vinst på vinnarspelet (beroende på vilket spelavdrag ATG använt under åren), så jämfört med det är 90 procent för spår 5 helt okej. Men för att bli framgångsrik spelare bör man såklart väga in många andra faktorer kring ekipaget - och framför allt inte spela i samtliga lopp, utan bara välja ut några enstaka.

– Tänk också på att spelarkollektivet som grupp aldrig kommer att få mer än 85 procent av sin samlade insats tillbaka i vinst på vinnarspelet. Enskilda spelare kommer förstås gå plus, men den samlade spelarkåren betalar alltid 15 procent av sina insatser till spelarrangören och staten. Spelarrangörens spelavdrag ligger till grund för att travsporten kan överleva ekonomiskt. Pengarna går bland annat till banornas och förbundets verksamhet, och gör att svenska hästägare och uppfödare kan tjäna mer än en miljard i prismedel varje år. Och svenska staten får skattepengar. Så spela gärna på trav, den svenska travsporten är tacksam för det. Men spela för nöjes skull, med pengar du har råd att förlora. Du måste vara minst 18 år för att spela. Upplever du problem med ditt spelande finns stödlinjen.se till din hjälp.

Kallblod autostart

Slutligen siffror för kallbloden. Startspåren betyder inte lika mycket i kallblodslopp som i varmblodslopp. Det är jämnare fördelning av vinstchanserna. Spår 5 är bäst här också, men inte lika tydligt som för varmbloden. Spår 7, 8 och de inre bakspåren innebär inte alls samma jobbiga nackdel som i varmblodsloppen. Statistiken bygger på drygt 1 600 autostartslopp för kallblod.

Så här har vi räknat
Statistiken kommer från svenska travtävlingar från januari 2013 till april 2023. Det har då körts 33 958 lopp för varmblod med autostart där hästarna gjort 353 631 starter. Även lopp som inte lockat fulla startfält är inräknade. Startspåren är de spår hästarna verkligen startat ifrån i loppet, alltså efter eventuella strykningar. 33 958 starter har gjorts från spår 1 medan det till exempel gjorts 16 665 starter från spår 12. Den stora mängden data gör att slumpmässig påverkan och andra faktorer jämnas ut, ju större dataunderlag desto större säkerhet i bedömningen.

I varmblodsdelen av statistiken ingår endast svenska sulkylopp med autostart på permanenta 1000-metersbanor över normala distanser. Således ingår inte kallblodslopp, montélopp, lopp med spårtrappa, linjestart, supersprintlopp eller lopp på Tingsryd, Åmål, Arvika, Hoting, Oviken, Karlshamn samt lopp på övriga tillfälliga banor och istrav. I kallblodsstatistiken ingår 1 625 lopp med motsvarande övriga begränsningar som för varmblodsloppen.

Här nedan finns tidigare artiklar i serien Travdatabasen.