Den största delen av prismedelshöjningen – 59 av de nya 100 miljonerna – läggs på vardagstravet. Tanken är att kraftigt höja prispengarna i normala vardagslopp. Så här ser skillnaden ut.

– Vi vill höja prispengarna i vardagstravet så att det tydligt märks. Det viktiga har varit att styra mer pengar till vanliga lopp, och att ha en hög lägstanivå där. Men banorna har även viss möjlighet att kunna stärka några av sina rubriklopp, eller ha råd att skriva ut extra lopp vid behov, säger Robert Karlsson.

Inte lika styrt av spelform

Inom vardagstravet är det från 2025 ofta samma prispengar i alla loppen, oavsett spelform. Tidigare har prispengarna styrts ganska mycket efter vilken spelform som ATG erbjuder. Men så blir det inte alltid 2025. Jo, i loppen med de största spelformerna kommer det absolut att vara markant högre prispengar. På STL med spelformen V75 är det lägst 125 000 kronor i förstapris, på onsdagarna är det lägst 60 000 kronor i propositionerna ämnade för V86-spel och på Solvalla alltid minst 80 000 kronor i sådana lopp. Men i övriga vardagstravet blir det alltså oftast samma prispengar i alla loppen, oavsett spelform. På Bergsåker, Jägersro och Åby har alla loppen minst 40 000 kronor i förstapris, oavsett om det är en lunchtävling eller en dag med V64-spel. På mellanbanor är det alltid minst 35 000 kronor i förstapris. Däremot skiljer det fortfarande på småbanorna, där lopp ämnade för V64 och GS75 har lägst 30 000 kronor i förstapris medan resten har lägst 25 000 kronor.

– Detta är ett delvis nytt tankesätt jämfört med tidigare. Vi tror att det är bra för hästägarna, men faktiskt även för spelintresset. ATG har tydligt bett oss om mer välfyllda och jämna lopp för spelformerna V64 och GS75. Detta är efterfrågat från spelarna och syns i spelomsättningen. Lopp med enstaka stjärnhästar (som blir stora favoriter och skrämmer bort motståndare från att starta) kan man ha ett par stycken per tävlingsdag. Men inte för många sådana lopp, då sjunker intresset från spelarna. Därför höjer vi prispengarna jämnt över alla propositioner och kan efter startanmälan välja ut de loppen som passar bäst för spelkupongen, förklarar Robert Karlsson.

Det finns ett par undantag kring regeln "samma prispengar i alla lopp". Banorna kan även 2025 välja att köra med lägre prispengar i ett (1) lopp per tävlingsdag. Till exempel P21-loppet. Och banorna kan också välja att köra ett lopp färre än normalt, på vissa tävlingsdagar vissa årstider.

– Banorna kan inom ramverket flytta prispengar mellan olika tävlingsdagar, och på så vis ha råd med olika satsningar. Till exempel ha några större enskilda lopp, skriva ut fler lopp under högsäsong, eller kanske allmänt höja prispengarna i vissa typer av vardagslopp. Här finns en viss flexibilitet, där banan själv kan anpassa sitt tävlingsutbud efter vad man tror passar bäst i den egna regionen.

Inför 2025 har vissa banor valt att köra extra tävlingsdagar, utöver ordinarie tilldelning. Hur finansieras prispengarna på de extra tävlingsdagarna?
– Banorna som valt att ha "egenfinansierade" tävlingsdagar får ingen extra tilldelning från centralt håll, utan de loppen måste banan finansiera inom sin befintliga prismedelsbudget. De extra tävlingsdagarna (Mantorp har tre, Östersund har två, Eskilstuna och Umåker en vardera) kan därför tillåtas ha lägre prispengar.

Breddloppen finns väl kvar även 2025?
– Ja, absolut. Det finns ett stort behov av tävlingar där hästar med låga startpoäng kan möta varandra på lika villkor, och där de bästa tvåbenta inte behöver vara med. Också i breddloppen höjs prispengarna, men inte på samma sätt som i vanliga lopp. Läs mer om det i separat artikel här intill.

De minsta sommarbanorna?
– På Arvika, Hoting, Karlshamn, Lycksele och Oviken tävlas det i sommar om lägst 20 000 kronor i förstapriser (tidigare 18 000 kronor).

Solvallas vardagstrav?
– Solvalla är den bana som får högst total prispengahöjning 2025 men Solvallas höjning ligger främst i loppen för eliten, alltså STL-finalerna och de två UET-finalerna. Men även inom vardagstravet höjs prispengarna på Solvalla, med cirka fyra procent, säger Robert Karlsson.