Foto: Svensk Travsport
Bygdetrav kallas de inofficiella tävlingar som arrangeras på mindre travbanor, sjöisar eller permanenta travbanor i regi av en lokal travklubb eller en annan ideell hästförening.
Bygdetravet har en väldigt lång tradition i Sverige, och är travsport i dess kanske mest genuina form. Redan på 1800-talet tävlades det på sjöisarna runt om i landet. På vissa håll är det en riktig folkfest dit publik reser långt ifrån. Här samlas nya och gamla travfantaster.
Bygdetravet fyller fortfarande en viktig funktion inom travsporten i Sverige. De bidrar i allra högsta grad till den folkliga framtoningen och travets breda förankring. Bygdetravstävlingarna är också en betydelsefull inkörsport där kuskar, ryttare och hästar får chansen att skaffa sig mer erfarenhet.
Ibland förekommer enklare former av totalisatorspel. Med tillstånd från Lotteriinspektionen får 5-kronors vinnarspel anordnas.
I ett bygdetravslopp får alla som har en licens hos Svensk Travsport köra eller rida. Du behöver alltså inte ha en kör- eller ridlicens för att få vara med, vilket gör att bygdetrav ofta är en inkörsport till våra officiella tävlingar.
De regler som gäller för bygdetravet, både vad gäller hästar, kuskar och ryttare samt tävlingarnas genomförande, hittar du i rutan längst ner på sidan.
På bygdetravsbanorna arrangeras ibland så kallade poänglopp (B-lopp). De är lopp, ofta utan prispengar, där hästar som har dåligt med startpoäng kan få nya sådana.
Startpoäng behövs för att hästarna ska kunna komma med i tävlingslopp. Om fler hästar än vad som ryms anmäls till ett lopp får de hästar som har högst startpoäng starta.
Startpoängen baseras på placeringar och intjänade prispengar i hästens fem senaste starter.
Det finns särskilda regler för poänglopp på en bygdetravsbana. Du hittar dem i rutan nedan, där du även hittar propositioner för bygdetravdagarna.
Läs mer om de olika travklubbarna under Svensk Travsport.