Att spår 5 och 4 är de bästa startspåren bakom startbilen, är ett statistiskt säkerställt faktum. Det gäller för alla normala tävlingsdistanser – utom för 1 609 meter. På bilden ser du vilken segerprocent hästarna har haft från de olika autospåren i svenska sprinterlopp under åren 2005 - 2018*.

Över 1 640 meter är spår 5 och 4 klart bäst. Skälet till detta har vi bett Björn Goop analysera, se längre ner i artikeln.

Över 1 609 meter är de fem innersta spåren ungefär likvärdiga. Det är alltså bättre att ha spår 1-2 vid 1 609 meter jämfört med 1 640 meter. Varför då? Huvudskälet är troligen att starten vid 1609 meter sker 31 meter närmare kurvan. Därmed har ekipagen från spår 1-2 lättare att hålla de andra utanför sig i startrusningen, och hinner "rädda sig" in i kurvan innan de riskerar bli omkörda. Dessutom har spår 1-2 haft en jämförelsevis mjukare fartökning fram till startlinjen – se Björn Goops resonemang under punkten "ett" nedan. Vi kan också se att ytterspåren 6-8 är något sämre över 1 609 än vad samma spår är över normal sprinterdistans.

Sammanfattningsvis: Vid distansen 1 640 är spår 5 och 4 bättre än spår 1-3. Vid distansen 1 609 är de fem innersta spåren ungefär likvärdiga.

Björn Goops analys av spår 5 och 4
Tidigare i våras bad vi Björn Goop analysera varför spår 5 och 4 är bäst vid autostart (över alla distanser utom just 1 609 m). Björn sade då så här.

– Jag tror det beror på tre saker:

Ett: Den doserade delen av kurvan rymmer oftast fem ekipage i bredd. I uppkörningen fram till start ligger hästarna från spår 5 och 4 ytterst av de fem som travar inne i kurvdoseringen. 5:an och 4:an håller alltså lite högre fart genom kurvan fram till start än hästarna innanför, men har samtidigt fördelen av doseringen jämfört med hästarna utanför. När bilen når startlinjen ligger alla hästarna på ungefär samma hastighet (1,09-tempo, 52 km/h), men 5:an och 4:an har haft en mjukare fartökning och ett "bättre flow" fram dit. Vilket borde vara lite kraftbesparande och innebära något lägre galopprisk.

Två: Spår 5 och 4 är i startvingens mitt, precis bakom bilen. Därifrån känns det tryggare för kusken att ladda från start. Hästarna känns något säkrare, kanske mest för att vingen närmast bilen är stabil utan plötsliga rörelser i höjdled. Men häst nummer 5 och 4 har också själva bilen rakt framför sig i synfältet, inte snett vid sidan. Jag gissar att hästarna kan se bilen lite som en flockledare, och kanske är de lugnare med flockledaren rakt framför sig än snett vid sidan?

Tre: Från spår 5 och 4 har kuskarna fler bra taktiska valmöjligheter under loppets första tvåhundra meter, jämfört med de kuskar som startade från spåren innanför och utanför. Det är lättare att hamna rätt helt enkelt, analyserar Björn Goop.

* I statistiken för 1 640 meter ingår alla lopp för varmblod över 1 640 meter autostart på svenska tusenmetersbanor under åren 2005 - 2018. Det är cirka 16 000 lopp och 167 000 starter. Lopp med spårtrappa ingår ej. Montélopp ingår ej. Supersprintlopp ingår ej.

* I statistiken för 1 609 meter ingår alla lopp för varmblod över 1 609 meter autostart på svenska tusenmetersbanor under åren 2005 - 2018. Det är cirka 1 300 lopp och 13 000 starter. Cirka 4 procent av dessa lopp är finallopp (SprinterMästaren, Elitloppet, Sweden Cup) där tränarna själva valt spår efter försöken. Lopp med spårtrappa ingår ej. Montélopp ingår ej. Supersprintlopp ingår ej.

Per Wetterholm
per.wetterholm@travsport.se