Foto: Mikael Rosenquist, TR Bild

Dött lopp igen?

Uppfödningslöpningen ifjol är unik i Svensk Travsports historia om vi tittar på de tre största loppen för 2-4-åriga hästar, de som brukar kallas de klassiska loppen. Uppfödningslöpningen har körts sedan 1926. Bara en gång har det blivit dött lopp, ifjol mellan Belker (Torbjörn Jansson) och Bythebook (Örjan Kihlström). Svenskt Trav-Kriterium har körts sedan 1927 och Svenskt Travderby sedan 1928. Inga döda lopp.


Utökar vi listan med Stoderbyt och Svenskt Trav-Oaks hittar vi heller inga döda lopp. Likaså i Stochampionatet. Men visst har det förekommit, delade segrar i unghästlopp. Svenskt Trav S:t Leger på Åby 1977 (Express Gaxe och Kaffir) och Fyraåringseliten 1987 (Atas Star L. och Thackeray) är nog de mest kända.

Först i Sverige med målkamera var faktisk travbanan i Östersund, juni 1942. Åby fick sin första kamera på plats 1946, några månader före Jägersro. 1948 hade Solvalla också skaffat målkamera.

Att man inte kan skilja på två hästar och säger att det blir dött lopp är inte helt ovanligt. Men att tre hästar är helt lika? Jo det händer det också. På Bergsåker 1965 och 1968 var det dött lopp mellan tre hästar.

På Hagmyren i Hudiksvall i augusti 1991 var det nära, men bara nära, att man skulle få dela segern mellan fyra hästar. Nu dömde man en häst som segrare (Bestnit) och de tre andra till delad andraplats.

Förr togs ett foto som snabbt framkallades. Nu för tiden har banorna digitala kameror där målfotot är klart nästan innan hästarna sprungit i mål…

Blir det dött lopp på Jägersro på lördag?

Hasse Svennehed
hans.svennehed@travsport.se

Publicerad måndag 18 november 2019. kundtjanst@travsport.se