Med licensbestämmelser och tävlingsreglemente utvecklar vi en attraktivare travsport

Under många år har licensfrågan stötts och blötts och i år sjösattes äntligen nya bestämmelser med syfte att stimulera breddsporten och förenkla i det virrvarr av licenser vi levt med. Hur vi ska utforma licenserna är en fråga som engagerar många. Förbundet har tagit emot såväl positiva som negativa synpunkter efter den första analys som nyligen gjorts. Som i alla förändringar fungerar inte allt perfekt och jag hoppas på allas förståelse för det och samtidigt är det viktigt att vi justerar efter hand.

Det nya systemet, som licenskommittén tog fram, kan beskrivas som både modigt och nytänkande. Det skiljer sig en hel del jämfört med det gamla obsoleta systemet med sina många brister. Att något radikalt måste göras var uppenbart, inte minst i ljuset av att travet gick in i 2020 med en 20-årig period med minskande antal licenser. De nya licensbestämmelserna vilar på en fast övertygelse om att förändringarna är nödvändiga för att nå våra Pegasus-mål om travsportens önskade läge.

De nya bestämmelserna är enklare med färre licenstyper och kategorier än det gamla som lappats och lagats i många år. Det finns nu en stor flexibilitet i hur propositionerna kan utformas och det skapar fler starttillfällen, öppnar för ungdomen, ger mindre elitisering och man tävlar i större utsträckning på samma nivå som sina konkurrenter. Alternativen är väldigt många för att erbjuda alla en plats i vår sport och det var syftet med den nya ordningen.

Det är därför oerhört glädjande att fler svenska två- och fyrbenta startar jämfört med ifjol, att fler ungdomar tävlar och att antalet elever i travskolorna är fler än någonsin. Det visar statistik fram till den 15 oktober i år.

Självklart kan vi inte dra för stora växlar på vad som åstadkommits på bara knappt ett år, men att med en så här positiv start backa tillbaka 2021 vore inte ansvarsfullt. De brister som finns kring lärlings- och amatöridentitet, deras ligor och loppserier med mera ska kunna lösas inom det nya systemet. Svensk Travsport kommer självklart att noggrant följa utvecklingen och diskussioner ska fortsätta föras med intresseorganisationer, sportchefer med mera så att vi tillsammans kan fortsätta skapa förutsättningar för att fler ska kunna vara med.

Heta känslor om domslut

Att domslut diskuteras och ifrågasätts är något vi alltid kommer att få leva med i en bedömningssport, precis som till exempel fotboll och ishockey. Det ställs med rätta hårda krav på landets måldomare och funktionärer och förbundet jobbar med utbildning, fortbildning och dialog på en lång rad olika sätt:

• Måldomarkonferenser arrangeras varje år.
• Digitala möten där hela måldomarnämnderna deltar har genomförts med positivt resultat.
• Årliga konferenser för huvudstarters.
• Bandomarkonferens vartannat år.
• Veckobrev från vår domarbas Jonny Staf går till måldomare, sportchefer och sprids till funktionärsgrupper. Brevet uppmärksammar aktuella händelser, ”tänk på detta”.
• Riksdomarna rapporterar från STL-tävlingarna varje vecka och har telefonmöte med Svensk Travsport 10 gånger per år.
• Tekniska hjälpmedel är viktiga och på senare år har stora investeringar gjorts med nya översiktskameror. Förslag om att utveckla kommunikationen diskuteras.
• Reglementskommittén är sammansatt med representanter från förbundet, måldomarna och tränarna. De möts kvartalsvis och diskuterar särskilda händelser, regelförändringar, inskickade förslag och har alltid ett särskilt fokus på drivning. Varje höst behandlas deras förslag av styrelsen som beslutar om nytt tävlingsreglemente. Vårt reglemente utgör ett tryggt fundament men är samtidigt ett levande dokument under ständig förbättring och justeras tillsammans med påföljdsmallen i takt med sportens utveckling.

Med det sagt så finns det ändå ännu mer att göra och förbättra så det här är inget arbete som blir klart – här krävs ständig utveckling och tät dialog.

Hästvälfärd och momsfrågan

Jag är glad att vi i veckan kunnat informera om att Mattias Falkbåge rekryterats som ny utredningschef för Svensk Travsport. Han kommer närmast från en chefsroll på Försäkringskassan och har en bakgrund som polis och jurist. Utöver uppdraget som utredningschef kommer han även att ta rollen som avdelningschef för hästvälfärdsavdelningen. Det betyder att Linda Höijer samtidigt axlar rollen som administrativ koordinator för avdelningen.

Till sist; Momsfrågan har aktualiserats igen och berör hela hästnäringen. Svensk Travsport, Svensk Galopp och LRF Häst driver gemensamt frågan och dialogen med skatteverket och vi kommer begära ett möte. Omarbetningen till ställningstagande från Skatteverket som det nu är formulerat skapar stor oro och det kan inte vara avsikten. Vi vill få till en dialog både för att bemöta men också för att skapa en ömsesidig förståelse och förtydligande.

/Maria