{{next.header}}
Färsk statistik visar att de svenska tränarna självmant nästan alltid väljer bort jänkarvagnen när det handlar om voltstartslopp. Under perioden april 2020 till mars 2021 såg det ut så här:
| Autostart: | ||
| Startande hästar | med jänkarvagn | andel |
| 51 015 | 9 781 | 19,2% |
| Voltstart: | ||
| Startande hästar | med jänkarvagn | andel |
| 40 239 | 1 195 | 3,0% |
Alltså - i bara tre procent av alla starter med volt väljer tränarna att sela ut hästen i jänkarvagn. Att jämföra med nitton procent av starterna i autoloppen. Det visar med all tydlighet att tränarna anser att jänkarvagnens nackdelar överväger fördelarna när det handlar om voltstart.
När det gäller jänkarvagnens allmänna påverkan på hästen finns ingen samlad mening inom den svenska tränarkåren eller övrig hästexpertis. Det finns idag heller ingen forskning, statistik eller andra data som visar ett tydligt svar. Åsikterna går isär. Vid autostart är jänkarvagnen alltså ganska populär, och har varit det sedan 2012 då jänkarvagnarna började komma till Sverige i större skala.
Men när det gäller nackdelen vid voltstart är de flesta överens. Jänkarvagnen är smalare, vridstyvare och kräver mer plats i volten än en vanlig sulky. I en voltstart måste ekipaget kunna svänga både snävt och säkert. En jänkarvagn har svårare att svänga snävt och är egentligen inte konstruerad för voltstart. Därmed kräver ett jänkarvagnsekipage lite större plats, vilket minskar marginalerna för övriga hästar i volten. Vilket kan innebära en högre olycksrisk både för det egna ekipaget och andras.
Nu finns ett förslag att förbjuda jänkarvagn i voltstart från 1 juni. Förslaget har stöd från tränarnas och kuskarnas organisationer STaR, BTR och TR. Reglementskommittén och därefter Svensk Travsports styrelse tar ställning till förslaget kommande månad.
Publicerad onsdag 14 april 2021. kundtjanst@travsport.se