Ny regel från 1 mars. Om avståndet mellan banorna är längre än 220 km måste kusken välja en av banorna och bestämma sig senast vid tiden för kuskkorrigering.

Att kuskar kör på dubbla banor samma dag idag sker 500-600 gånger per år. Ofta funkar det bra, men de senaste åren har vi allt oftare hört om negativa konsekvenser. Stressiga bilresor och kuskar som inte hinner värma hästar eller prata med sina uppdragsgivare.

Så här lyder en ny skrivelse i "Allmänna Bestämmelser" som gäller från 1 mars 2022:

"Körsven/ryttare får inte köra/rida (inkl kval/premie) på fler än en svensk bana samma tävlingsdatum om avståndet för enkel resa mellan banorna i avståndstabellen på travsport.se är 221 km eller längre."

Svensk Travsports sportchef Robert Karlsson anger nedanstående tre huvudskäl till att den nya regeln införs.

1) Vi vill att kuskarna ska kunna ha marginaler för ett tryggt och trafiksäkert resande och kunna vara utvilade när de kommer till tävlingsbanan.

2) Vi vill att kuskarna före och efter loppen ska ha möjlighet att kunna ägna mer tid åt sina uppdragsgivare tränarna.

3) Vi vill sprida styrningarna på fler händer inom vardagstravet. Den nationella kuskeliten ska kunna fokusera fullt på dagens huvudtävling medan andra- och tredjebanan gärna kan ha lite mer lokal/regional prägel.

Blir inte detta en inskränkning i yrkesutövandet för hyrkuskar?
– Det är förstås en balansgång mellan säkerhet och de aktivas yrkesfrihet. Vi känner inte idag att vi vill totalförbjuda dubbelt tävlande, men vi är samtidigt oroade över de upprepade inspel vi får om bland annat stressiga bilresor mellan banor. Mig veterligen har det bara inträffat någon enstaka trafikolycka för dubbeltävlande kuskar ännu, men jag vill inte låta det gå längre än så innan vi agerar, säger Robert Karlsson.

Varför just 22 mil?
– Gränsen 220 km är baserad på hur kuskarnas och ryttarnas resemönster har sett ut under åren 2020-2021. Vi vill hitta en gräns som känns vettig gentemot tävlingsupplägget med lunchtävlingar och kvällstävlingar och testar nu med 22 mil. Det möjliggör en säker resa då det normalt är drygt tre timmar mellan sista lunchloppet och första loppet på kvällsbanan. Enligt reglementet ska kusken vara på plats senast en timme innan första styrningen. Ifjol dubbelstartade kuskar och ryttare 540 gånger och ungefär hälften av resorna var kortare än 22 mil. Den vanligaste dubbelstarten är att man kör Solvallas lunch på fredag för att sedan hinna till Romme på kvällen. Det är en sträcka på 20 mil vilket alltså blir godkänt även i år, och det finns ytterligare några berörda banor där avståndet ligger just under 220 km. Där någonstans provar vi att sätta gränsen.

Svårt att sätta en gräns som passa alla situationer?
– Ja, och alla gränser i sportvärlden ifrågasätts alltid av den som hamnar precis på "fel" sida om den gränsen. Så blir det förstås här också. Och jag inser att de nya reglerna och gränserna i enskilda fall kommer drabba någon på ett oönskat sätt, typ att man har en styrning i lopp 1 på lunchen klockan halv ett och sen hade tänkt köra sista P21-loppet sju timmar senare på en bana 25 mil bort. Men, vi gör detta med omtanke om de aktiva och det hoppas jag ändå att de flesta förstår innerst inne.

Kan inte bara allt lunchtävlande tas bort, då löses problemet?
– Det skulle innebära att travsporten tackar nej till uppåt hundra miljoner i spelintäkter och därmed prispengar, vilket jag tror skulle vara ett mycket större problem. Jag tror helt enkelt att tränaren själv måste få avgöra om denne kan tävla på en enskild lunchtävling eller inte. En del väljer att starta på luncherna, andra väljer bort dem. Svensk Travsport utvärderar dock tävlingsupplägget inför varje säsong och kommer göra så inför 2023 också.

22-milsregeln kommer väl innebära att våra mest anlitade hyrkuskar får köra något färre lopp?
– Ja, den nya regeln kommer till viss del sprida styrningarna på fler händer. På dagens huvudtävling behöver vi den nationella kuskeliten men på andra- och tredjebanan tror vi att det är bra om andra kuskar får fler styrningar. Vardagstravet får gärna ha mer lokal/regional prägel och balansen mellan bredd och elit är viktig. I praktiken påverkar dock 22-milsregeln bara några enstaka procent av alla svenska starter så det är egentligen ingen större förändring vi gör.

Frågor och svar om ändringen

Hur vet jag avståndet mellan banorna?
Svar: I den här avståndstabellen (som du från mars även kommer åt via en länk på ditt användarkonto på travsport.se), framgår avstånden mellan banorna. De grönmarkerade avstånden är max 220 km och därmed godkända för dubbla kuskstarter samma datum.

Vid startanmälan – hur bestämmer kuskarna vilka hästar de ska köra?
Svar: Vid startanmälan lämnar tränaren önskemål om kusk, och ofta anger tränaren flera önskade kuskar eftersom toppkuskarna ofta är önskade av många i samma lopp. Därefter har kuskarna några timmar på sig att bestämma vilka styrningar man vill tacka ja till. Den processen är offentlig på travsport.se så alla – tränare, kuskar och andra intresserade – kan följa med och se vilka val som tränare och kuskar/ryttare gör.

Nu kommer väl toppkuskarna ha ännu svårare att välja bana/hästar vid startanmälan? Vad ska
jag som tränare tänka på?
Svar: Det bästa är förstås att avtala direkt med kusken men det är ju inte så lätt för alla. Ett tips kan vara att lägga till ytterligare några kusknamn i önskelistan vid anmälan, så att du har större chans att få en kusk du önskat själv. Du som tränare har alltid möjlighet att själv välja vilken kusk du vill till din häst, så länge kusken uppfyller loppets villkor och själv bekräftar styrningen. Men om du inte kan eller vill hitta någon kusk som tackar ja till uppsittningen, kommer handläggaren på Svensk Travsport att ordna en annan kusk till din häst. Oftast utgår vi då från kuskligan (senaste tolv månaderna) på den aktuella banan och väljer någon av de tillgängliga kuskar som redan kör i andra lopp den tävlingsdagen.

Om kusken bekräftar styrningar på två banor som ligger längre ifrån varandra än 22 mil, vad händer då?
Svar: Handläggaren på Svensk Travsport kommer att kontakta kusken och be om klarläggande. Om handläggaren inte får kontakt med kusken, avgör handläggaren vilken av banorna kusken ska starta på.

Vad händer om en ogiltig dubbelanmälan slinker igenom startanmälan, och upptäcks efter att startlistan är publicerad?
Svar: Då görs kuskändring på den ena banan.

Gäller denna resegräns (22 mil) även för tränare och skötare?
Svar: Nej, resebegränsningen gäller inte för tränare och skötare. Tränare och skötare kan fritt resa och starta häst på flera banor, men om avståndet är längre än 220 km får man bara köra/rida i lopp på den ena banan.

Gäller denna resegräns (22 mil) även för funktionärer?
Svar: Ja, resebegränsningen gäller även för tävlingsfunktionärer. De får inte jobba på dubbla banor samma dag om avståndet är längre än 220 km.

Varför inte en tidsgräns istället för avståndsgräns? Om jag startar i lopp 1 på lunchen och vill starta i lopp 9 på kvällen är det i praktiken sju timmars mellanrum! Varför får jag då inte köra 25-30 mil mellan banorna, det kan väl inte ha med trafiksäkerhet att göra?
Svar: Vi har valt att använda avståndsgräns – inte tidsgräns – för att kunna ha ett så konsekvent och tydligt regelverk som möjligt. Gränsen 220 km är baserad på hur kuskarnas och ryttarnas resemönster har sett ut under 2020-2021. Men självklart kommer vi att utvärdera både gränsen och regeln under året för att kunna finslipa detaljer.

Gäller 22-milsregeln även resor till och från utlandet?
Svar: Nej, regeln gäller bara mellan svenska banor. Vi kan inte styra andra länders reglementen, och i Sverige har vi dessutom ofta startanmälan något tidigare än andra länder. Men i praktiken är detta inget stort problem, det är ytterst sällan som det förekommer dubbelstarter längre än 22 mil mellan två länder. Ifjol skedde det bara en handfull gånger.

Har du andra frågor om detta kan du kontakta sportchef Robert Karlsson via mail eller på 070-673 97 00.