Avelschansen – en satsning för kallblodstravarens framtid

Via Kallblodsavtalet från 2000 har Svensk Travsport (ST) och Det Norske Travsällskap (DNT) ett samarbete kring avel, tävlingar och forskning rörande kallblodstravarna. Under flera år har Svensk-Norsk kallblodskommitté (ordförande Ingolf Herbjörnröd, medlemmar Marita Arvidsson, Tone Mjelde Blindheim, Christina Olsson, Målfrid Vatne och Carl Erik Sandström) diskuterat inavelsökningen i rasen. Både DNT:s generalsekreterare Svein Morten Buer och ST:s vice VD Ulf Hörnberg har deltagit i delar av arbetet.

Efter dessa diskussioner har ST och DNT tillsammans med forskare på SLU/NMBU nu tagit fram ett stimulanspaket med målsättning att minska inaveln hos kallblodstravarna. Paketet bygger på stimulans och inte förbud. Stimulansen blir lika i både Sverige och Norge och gäller för föl födda från och med 2024 dvs betäckningar gjorda 2023. Satsningen har fått namnet Avelschansen och innehåller stimulans till föl/hästar som föds med låg inavelsgrad samt stimulans till avelshingstar som har lågt släktskap med populationen. Målet med satsningen är att stimulera uppfödning av hästar som har mindre släktskap med populationen och som kan bli framtida avelsdjur.

– Inavel leder till en ökad risk för defekter och sjukdomstillstånd som inte behöver synas i första skedet, men som kan dyka upp senare och då vara spridd i hela populationen. För att undvika en sådan situation har satsningen Avelschansen utarbetats med målsättningen att skapa medvetenhet och engagemang hos uppfödarna samt bidra till att bevara mer udda blodslinjer, berättar Christina Olsson, avelschef på Svensk Travsport.

Avelschansen innebär i korthet dels flera ekonomiska incitament till korsningar som leder till individer med låg inavel och dels att hingstar som är lågt besläktade med populationen uppmärksammas och ges större möjligheter att bli avelsgodkända.

– Vi har under vägen självklart även diskuterat möjligheterna att kraftigt minska antalet ston på språngrullorna för vissa hingstar och liknande lösningar. Men vi har fokuserat på ett stimulanspaket snarare än att sätta förbud och begränsningar då vi tror att det ger en bättre effekt på lång sikt. Detta gör att även hästar med en väldigt traditionell härstamning kan vara aktuella för Avelschansen som resultat av mycket målmeten avel. Dessa hästar är förstås inte udda härstammade mot populationen, förklarar Christina Olsson.

Vad innebär satsningen?

Avelschansen är indelad i två delar – en för berättigade föl som föds från och med 2024 och en för hingstar med lågt släktskap mot populationen som avelsvärderas från 2023 framåt. För att ett föl ska vara berättigat att vara med krävs en inavelskoefficient på 3,4 eller lägre beräknat på sju generationer enligt breedly.com. I Avelschansen för föl ingår då:  

*Endast hingstar och ston, ej valacker, då satsningen ska bidra till att hitta framtida avelsdjur. 

För Avelschansen för hingstar med lågt släktskap mot populationen, så kallade udda stammade hingstar, gäller följande:

Breedly.com till hjälp för stoägarna

Svensk Travsports digitala avelstjänst breedly.com har en central roll för att hjälpa stoägarna att välja hingst och se olika inavelskoefficienter beroende på vilken hingst som används på vilket sto. Det är även så att det är den koefficient som står på breedly.com som är den som gäller för deltagande i Avelschansen. Här går att göra testparningar mellan olika individer för att räkna fram vilken inavelskoefficient en avkomma får.

För att tydligt visa hingstar som är värdefulla för rasens genetiska bredd (som har udda stam gentemot populationen) har en symbol tagits fram som dessa hingstar kommer att märkas med. Vilka hingstar som får denna märkning räknas ut vetenskapligt utifrån hur de bidrar till den genetiska variationen i rasen. Denna beräkning görs om varje år då populationens sammansättning ändras, vilket innebär att det även kan bli förändringar över tid rörande vilka hingstar är berättigade till symbolen. Arbete pågår också med att utveckla en testparningsfunktion för individer som är udda besläktad mot populationen och inte bara har en låg egen inavel.

På breedly.com har man valt att beräkna såväl inavelskoefficienterna som testparningarna på sju generationer bakåt istället för hela stamtavlorna. Detta för att sju generationer sammanfaller ungefär i tiden för när rasen delades från brukshästen, fick en egen stambok och härstamningskontroll infördes.

– Med det här nya sättet att räkna är koefficienterna på breedly.com, som är de officiella siffrorna, inte längre överensstämmande med de som finns på travsport.se, men vi kommer att räkna om även dem senare. Breedlys testparningar är utarbetade och testade i samverkan med SLU och NMBU. Hela satsningen och dess utformning kommer förstås att utvärderas och följas upp då det är viktigt att den får avsedd effekt, avslutar Christina Olsson.