Från Norge kommer dock oroväckande siffror. Det aviseras en cirka 20-procentig nedgång till omkring 527 betäckta ston. Det innebär att det under 2023 betäcktes fler kallblodiga travarston i Sverige än i Norge vilket är ett stort trendbrott då det under lång tid betäckts betydligt fler ston i Norge jämfört med i Sverige.

En ytterligare trend är att betydligt färre ston betäcks med i Norge uppstallade hingstar än tidigare, medan antalet betäckta ston med i Sverige uppstallade hingstar istället ökar. Under 2023 betäcktes 573 ston med i Sverige uppstallade hingstar att jämföra med exempelvis 2015 då det endast betäcktes 432 ston. Betäckningar på svenska ston med i Norge uppstallade hingstar, som under många år var över 100 ston per år, slutade i år på 42. Några fler ston kan dock tillkomma då siffrorna ännu är något osäkra från Norge rörande svenska ston betäckta med i Norge uppstallade hingstar.

– Den svenska hingstparken står sig allt starkare och verkar vara attraktiv för stoägarna. Den totalt sett minskande kallblodspopulationen är dock ett stort överhängande orosmoln, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.

Risk för inavel en stor fara

De mest populära hingstarna har en gemensam nämnare i linjebildaren Elding, framförallt via sonen Moe Odin. Blod från Elding och Moe Odin har en enorm genomslagskraft och även om det är positivt med sådana fantastiska avelshingstar innebär det också en fara för en alltför hög inavel i en liten begränsad population som kallblodstravaren. Ihop med de vikande betäckningssiffrorna, en mer än halvering sedan 2000-talets början, har det skett en påtagligt accelererande ökning av inaveln vilket sannolikt även kommer att påverka tävlingarna framgent.

Den avelsplan som finns har också som målsättning att begränsa den alltför stora inavelsökningen. De sänkta betäckningskvoterna (till 70+25) är ett steg i detta. I samband med avelsvärderingarna har också en vetenskaplig beräkningsmetod börjat användas för att hitta hingstar som är mindre besläktade med populationen i syfte att ta tillvara mer udda blod i aveln. Några hingstar har också godkänts med just lågt släktskap och arbete mot inavel som skäl. Prestationskraven på unga hingstar är numera också lägre i avelsplanen i syfte att få snabbare generationsintervall och hitta de naturliga talangerna.

– De hingstarna med särskilt låg inavelskoefficient är nu utmärkta med en särskild symbol på Breedly.com och sju av dem har verkat i svensk avel under året och tillsammans fått 85 ston. Vi hoppas nu att det kommer fler udda stammade hingstar till avelsvärderingarna och att de också uppskattas av stoägarna. Allt för att värna om kallblodens utveckling för en ljus framtid.

Avelschansen ny för året

Inför betäckningssäsongen 2023 sjösattes efter flera års samarbetet mellan Svensk Travsport och Det Norske Travsällskap och forskare i båda länderna Avelschansen, en avelsstimulerande satsning för att motverka den alltför höga ökningen av inavel. Avelschansen lade fokus på stimulans via incitament i stället för exempelvis omfattande begränsningar av ston på språngrullor och förbud för många besläktade hingstar och liknade lösningar.

– Vi tror att stimulans i stället för förbud ger bättre utfall på sikt. Förbud har dessutom sällan har en uppmuntrande inverkan och vi behöver verkligen vara rädda om alla som vill föda upp och äga kallblodstravare.

En mer omfattande utvärdering och uppföljning kring Avelschansen kommer först kunna göras om några år. En genomgång av betäckningssiffrorna ger dock en första uppfattning och det har betäckts betydligt fler ston med kombinationer som ger en inavelskoefficient på 3,4 eller lägre (framtaget av forskare och beräknat på sju generationer) än vad som beräknats och vad som varit fallet tidigare. Av 42 hingstar som varit uppstallade i Sverige och betäckt ston har 28 fått en eller flera avelschansade betäckningar.

Se länken nedan för utförliga betäckningssiffror för kallbloden samt kommentarer.