Tävlingar för bredden

För att få fram elit, behöver man bredd. En sanning i samtliga sporter. Alla karriärer startar från noll, det är den egna förmågan (och lite flyt!) som kan bära hela vägen till eliten. Längs hela resan måste det finnas tävlingstillfällen i lämplig mängd och svårighetsgrad, även för dom som inte själva siktar mot att nå absoluta toppen.

109 breddloppsdagar med 24 procent högre prispengar

Vi kör 109 breddsloppsdagar i år, reserverade för kuskar och hästar som inte (just för dagen) räcker mot de allra bästa. Prispengarna i breddloppen är höjda med 24 procent jämfört med ifjol och förstaprisen ligger normalt på 12 000 kronor. Prisskalan är väldigt bred vilket innebär att plats två-fem tar en relativt stor del av prissumman. Årets första breddloppsdag körs i Eskilstuna 22 februari och den sista på Bergsåker 28 december.

Banor med extra tävlingsdagar

Inför 2025 har banorna fått lite större frihet att bestämma hur prispengarna ska fördelas över antalet lopp och tävlingsdagar. Några banor (Solvalla och Axevalla) har medvetet valt att arrangera någon tävlingsdag färre än ordinarie tilldelning. Jägersro kör ordinarie antal tävlingsdagar men något färre lopp per dag. De här banorna vill alltså kunna dela ut lite högre prispengar per lopp i de återstående loppen som körs.

Mantorp, Sundbyholm, Umåker och Östersund har i stället valt att utöka sin kalender med några extra tävlingsdagar. De banorna sprider alltså prispengarna över lite fler lopp och dagar, och syftet är förstås att kunna erbjuda fler tävlingstillfällen för hästarna i regionen. Dessa "extra" tävlingsdagar har lite olika utformning beroende på bana och årstid. Först ut är Mantorp som på tisdag 18 februari kör sex lopp med 15 000 kronor i förstapris, där hästarna fick ha max 800 startpoäng. Intresset var stort och loppen välfyllda.

Poängbegränsning och spår efter startpoäng i vardagstravet – ibland

Ojämna lopp, där en överlägsen häst möter några som är klart sämre, är förstås kul för den som har den överlägsna hästen. Men för nästan alla andra, inklusive de som äger hästarna eller spelar på loppet, är det roligare och mer intressant om flera har vinstchans på förhand. Därför kommer vi ibland att styra bort enstaka topphästar från vardagstravet. Inte alltid, inte oftast. Men ibland. Under året får vi då och då se propositioner i vardagstravet som har en övre startpoänggräns. Kanske ett vanligt vardagslopp där hästar med över 1 000 startpoäng inte får vara med.

Och ibland kör vi lopp med "spår efter startpoäng" där högpoängarna förvisso får vara med om tränaren vill, men de kommer starta från de sämsta startspåren i så fall. Ungefär som en vanlig spårtrappa, med skillnaden att startpoängen i stället för startprissumman bestämmer spåren.

I de högre tävlingsklasserna, i STL och på onsdagar, ska självklart alltid de bästa ha företräde. Travsport är en tävling, de bästa hästarna ska tävla i de största loppen och belönas med de högsta prispengarna. Men i vardagstravet måste det inte alltid vara fritt tillträde för högpoängarna. Vi tror att det blir bättre och roligare för fler om hästarna kan tävla mot likvärdigt motstånd.

Vi provade med gott resultat ifjol, då det kördes ungefär 100 vardaglopp med den typen av propositioner. I år blir det fler, kanske 300-500 sådana lopp beroende på behov och respons.

Ökat hemmaföreträde på några breddloppsdagar

Ibland är det så kallat hemmaföreträde i loppen. Det innebär att banan i propositionen kan säga att våra hemmahästar har företräde till minst en tredjedel av startplatserna i det här loppet. Det här används ibland i lägre klasser (de så kallade "nolloppen") och i breddlopp. Syftet är förstås att unga hästar ska ges möjlighet att göra sina första starter på egen hemmaplan. Ett annat syfte med hemmaföreträde är att minska resandet för de som ska tävla i breddsporten.

I år testar vi på många banor att ha "hundra procent hemmaföreträde" på en eller två breddloppsdagar. Det innebär att samtliga hemmatränade hästar har företräde till startplatserna, men att övriga hästar självklart också får vara med om det finns plats. I praktiken finns det ingen bana som kan fylla en hel breddloppsdag med bara hemmahästar, så det kommer alltid finnas plats för övriga också. Men poängen är alltså att tränare till hemmahästar ska veta att just deras hästar har en garanterad startplats just den aktuella breddloppsdagen på hemmaplan.

På vissa banor räknar man även in grannbanans hästar som "hemmahästar" i det här fallet. Till exempel inkluderas Rättviks-hästar som hemmahästar på Rommes tävlingar, och tvärtom. Detta gör det enklare för tränarna på småbanor att matcha breddloppshästar under vinterhalvåret.