Foto: Petri Johansson, TR Bild
För den kallblodiga travarrasen är det övergripande avelsmålet att bevara och vidareutveckla en konkurrenskraftig, sund och frisk travhäst genom att förbättra hästarnas tävlingsprestationer, hållbarhet, exteriör och hanterbarhet/lynne. När det gäller exteriören ska särskild vikt läggas vid rastyp. Hästarna ska kunna fungera som sunda avelsdjur med god reproduktionsförmåga. En alltför hög inavelsgrad ska motverkas.
Svensk Travsport har i samråd med avelsföreningen Sleipner och Det Norske Travselskap (DNT) beslutat att minimikrav ska användas vid avelsvärderingen av kallblodiga hingstar genom så kallad individprövning. Detta i första hand på grund av de bevisat starka sambanden mellan prestationer, härstamning och kommande förärvning. Det finns också ett starkt samband mellan en högklassig avel och en stark travsport, varför det är av största vikt att upprätthålla ett fortsatt starkt avelsframsteg samt för att bibehålla rasen frisk och inte få in defekter.
Tack vare ett samarbetsavtal mellan Svensk Travsport och DNT är samtliga avelsgodkända svenska hingstar, från och med år 2000, även godkända i Norge och vice versa.
Avelsvärdering av kallblodiga hingstar sker varje år vid två tillfällen under hösten, en gång i Sverige och en gång i Norge.
Kallblodens fem moment i avelsvärderingen vägs in beroende på arvsmässig betydelse samt utifrån rasbeskrivning och bevarande aspekter. De olika bedömningsmomenten viktläggs enligt följande:
Procentfördelningen utgör riktlinjer för den för kallbloden gemensamma svensk-norska avelsvärderingsnämnden och är inte absoluta värden. Oavsett om visningen skett i Sverige eller Norge så har nämnden samma regelverk för värderingen och hingstarna blir avelsvärderade för båda länderna samtidigt.
Hingstarnas temperament bedöms och kan i särskilda fall leda till att de inte godkänns. Temperament och hanterbarhet ska också beskrivas i det offentliga slutomdömet.
Prestationer
Bedömningen utgår från all tillgänglig statistik i Sverige och Norge. I vilken ålder och i vilken konkurrens hingstarna tävlat är mycket viktig för kallblodens del. Ett antal riktlinjer för prestationskraven, där unghästmeriterna väger tyngst, ligger till grund för bedömningen av hingstens tävlingsresultat.
Härstamning
För att bidra till rasens långsiktiga fortlevnad ska särskild hänsyn tas till otraditionell härstamning och låg inavelsgrad för hingstar som avelsvärderas för kallblodsavel. Godkännandekraven på en sådan så kallad outcrosshingst kan vara något lägre då han bedöms värdefull för rasens genetiska bredd.
Det ska tydligt framgå i slutomdömet om hingsten företräder en otraditionell härstamning som värderats i samband med godkännandet. Avelsindex och inavelsgrad redovisas för varje hingst äldre än tre år. Läs mer om avelsindex längst ned på sidan.
Hållbarhet och hälsa
En besiktning liknande den som görs för varmblodstravare görs också på kallbloden, dock utförs röntgen på plats. Hingstarnas luftvägar undersöks också. Ett antal defekter som till exempel birkelandsfrakturer, osteochondros och hovbroskförbening är inte tillåtna i kallblodsaveln och leder till att hingstarna inte får klassificeras som godkända.
Exteriör
För kallblodstravaren finns en rasbeskrivning där stor vikt läggs på rastypen, det vill säga rasens särdrag. Detta för att bevara kallblodstravarens unika prägel och utseende. I beskrivningen av exteriören anges även hingstarnas olika mått.
Trav- och körprov
Ett travprov ska genomföras enligt givna anvisningar i syfte att beskriva hingstarnas aktion. Kilometertiden för travprovets sista 500 meter samt hästarnas aktion anges i slutomdömet. Deltagande i körprovet är numera frivilligt. Körprovet innebär att hingsten testas i en fastställd bana framför en vagn eller kälke som kan belastas. Syftet med körprovet är att beskriva hingstarnas temperament, draganlag och körbarhet. Hur hingsten genomfört ett körprov anges i slutomdömet.
Om du vill läsa mer om avelsvärdering kan du beställa vår broschyr "Avelsvärdering av travhingstar" i vår Webbshop.