I dag kan vi, med varierande grad av säkerhet, mäta och kvantifiera dessa förärvningsbara egenskaper. Detta mått kan vi kalla hästens skattade avelsvärde. I all avel spelar slumpen och miljöpåverkan en viss roll, men det mått på avelsvärdet som gör deras inverkan så liten som möjligt är BLUP-index.

Den så kallade BLUP-metoden med individmodellen, räknas i ett internationellt sammanhang som den vetenskapligt riktigaste metoden för avelsvärdering av husdjur, inklusive hästar. BLUP är en engelsk förkortning för best linear unbiased prediction.

BLUP-metoden ger en skattning (ett index) som har det minsta skattningsfelet bland alla linjära funktioner av observationerna (härstamning och tävlingsprestationer) där skattningen och det sanna avelsvärdet har samma matematiska förväntansvärde.

Tävlingsresultaten förtydligar bilden

För det lilla fölet – eller det planerade fölet – bygger det skattade avelsindexet på uppgifter om fölets släktingar. Dessa härstamningsuppgifter vägs efter sin plats och tyngd i stamtavlan. När fölet vuxit upp och börjat tävla, förändras skattningen av avelsvärdet i någon riktning. Prestationerna talar om för oss om hästen kan leva upp till sina arvsmässiga förväntningar eller inte.

Om hästen tävlar bättre än förväntat höjs indexvärdet, om den tävlar sämre sänks det. Oavsett om tävlandet går bättre eller sämre än förväntat gör det bilden tydligare, måttet på avelsvärdet blir säkrare. Ostartade hästar har oftast ett osäkrare avelsvärde än hästar som har tävlat. Tävlande syskon kan höja eller sänka indexvärdet. Hästar, som har ett begränsat antal avkommor, har ett skattat avelsvärde som inte kan bli helt tydligt hur bra, dåligt eller länge de än har tävlat.

Många avkommor ger ett säkert värde

Det är först när travhästen får egna avkommor som bilden av avelsvärdet kan bli tydligt, men egentligen kan bara hingstar med relativt många avkommor sägas ha tydlig bild av sitt avelsvärde. I detta fall handlar BLUP-index om ett renodlat mått på avkommornas konkurrenskraft och alla andra faktorer som tidigare bidragit till bilden – släktingars och egna tävlingsprestationer – avtar alltmer i betydelse. Till slut saknar de helt inverkan på hingstens avelsindex.

Just detta är finessen med BLUP-index: Det skiftar från ett något otydligt prognosvärde (för fölet) till ett allt tydligare (för till exempel tävlingshästen) och för vissa hingstar ett helt tydligt värde. Detta innebär att alla ston – eftersom de normalt får upp till tio och maximalt tolv föl – har mycket svårare än hingstarna att nå fram till en helt tydlig bild av avelsvärdet. Men avelsbilden av ett sto med tio avkommor i startbar ålder är klart tydligare än när samma sto gick in i avel. Både avelsforskningen och redovisade resultat visar att det finns mycket stor överensstämmelse mellan prognosvärdet och avelshingstens slutliga avkommevärde.

Arvbarhetsundersökning

Arvbarheten beskrivs med ett tal mellan 0 (då miljön betyder allt) och 1 (då arvet betyder allt). Ett värde runt 0,25 anses vara medelhögt och innebär att du kan bedriva framgångsrik avel med dessa egenskaper som grund för urvalet. Värdena i tabellen nedan visar att alla prestationsmåtten, utom det som avser antal starter, är lämpliga att ingå i en värdering av avelsförmågan. Därför grundar sig BLUP-index på dessa prestationsegenskaper. Det antal starter en häst gör, är alltså till stor del beroende av miljö, träning, matchning och så vidare.

Sorterar ut det arvsmässiga från miljöpåverkan

Eftersom BLUP-metoden inte bara tar hänsyn till de viktigaste prestationsmåtten, utan också väger dem efter deras genetiska betydelse kan den miljömässiga påverkan, som alltid finns där, sägas vara minimerad. Dessutom tar BLUP-metoden hänsyn till andra faktorer som kan utgöra skillnader i förutsättningarna, till exempel kön och födelseår. Även om hästens egna prestationer betyder mycket för skattningen av dess avelsvärde så går det långt ifrån att sätta likhetstecken mellan dem. Dessutom påverkas index av vad släktingar till hästen presterar (och fortlöpande presterar) i avel och tävling.

Slumpens chans minimeras

Vi människor vet av erfarenhet att syskonen i en familj kan vara mycket olika till både utseende och egenskaper. Med sannolikhetslagarnas hjälp vet vi att helsyskon har 50 procent gemensamma anlag i genomsnitt. Det kan vara mer och det kan vara mindre och avgörs enbart av slumpen. Detta kan alltså inte styras av människan, men vi kan kartlägga hur stor slumpens inverkan är och kan låta detta faktum ingå i förutsättningarna för avelsarbetet.

Hög inavelsgrad ger försämrad sundhet

Inavelsgraden hos varje häst anges som inavelskoefficient i procent. En stegring av inavelsgraden inom travarraserna kommer att medföra en förlust av genetisk variation och kan på sikt hämma avelsframsteg i prestationsegenskaper, samt medföra en ökad risk för nedsatt fruktsamhet, livskraft och sundhet.

Bra resultat som unghäst är viktigt

Genom avelsforskningen vet vi att prestationer i tidig ålder (2-5 år för varmblod respektive 3-6 år för kallblod) har hög arvbarhet. Efter dessa åldrar spelar arvet mindre roll och hästens prestanda beror alltmer på icke ärftliga faktorer (träningsintensitet, matchning, slump och så vidare). Därför tillgodoräknas varmbloden bara tävlingsresultat mellan 2-5 år och kallbloden 3-6 år i BLUP-index.

Alla jämförs

Vid konstruktionen av BLUP-index jämförs alla hästar med varandra. Men förhållandena kan skilja mellan årgångar (prispengar, banor, material, och så vidare), och det vore inte rättvisande att jämföra en 3-åring med till exempel en 5-åring. För att få rättvisa jämförelser görs korrigeringar för de skillnader som finns mellan årgångar och kön.

Skillnader i stomaterialet jämnas ut 

Alla vet att det är svårt att jämföra avelshingstar, därför att de betjänat så olika kvalitet av stomaterialet. Samma gäller omvänt med stona och fäderna till deras föl. BLUP-index korrigerar för dessa skillnader. En hingst som tillförts ett stomaterial under "medel", får en justering uppåt av sitt index – och vice versa.

Alla släktingar av genetisk betydelse räknas

Det är mänskligt att bara vilja se det som är bra då det gäller den egna hästen. I andra fall är det lätt att överbetona det som är dåligt och glömma det som är bra. BLUP-index är helt neutralt och målar upp avelsbilden i rätt nyans. Det är också självklart att alla värden vägs efter sin plats i stamtavlan. Goda resultat i femte led kan på intet sätt väga upp dåliga resultat i till exempel andra led. Det finns många exempel på hingstar som blandar utmärkta avkommor med många dåliga. Ofta lever en sådan hingst på sina stjärnor, och de andra glöms lätt bort.

Det finns andra hingstar som har få stjärnor men en fantastisk bredd i sin förärvning. BLUP-index tar hänsyn till helheten, bra som dålig. Hingsten med stjärnorna behövs för att få topp avkommor i sport och avel, medan breddförärvaren gör stor nytta på ett annat plan. Olika typer av förärvare kan hamna på samma index, men det gör nytta i aveln på helt skilda sätt, och deras marknadsvärden kan därmed vara ganska olika.

Säkerheten redovisas

Indexvärdet ändrar, som vi sett, karaktär under avelshingstens levnad. Från första prognosvärde – med ett visst osäkerhetsvärde – blir index säkrare ju fler avkommor hingsten får. Med flera hundra avkommor är hingstens index med mycket stor säkerhet hans slutliga avelsvärde. Exempel på hur säkerheten i avelsindex redovisas: En häst har ett index på 100±2. Detta innebär att det slutliga avelsvärdet med 70 procents säkerhet ligger inom intervallet 98-102, men att det är störst sannolikhet för värdet 100.

Stort avelsframsteg ökar konkurrenskraften

Varje travsportland strävar efter ett stort årligt framsteg för sin avel. Det ger positiva effekter för alla aktiva i sporten. De faktorer som styr detta framsteg är generationsintervallet och det genetiska framsteget som sker i varje generation/årskull.

BLUP-modellen skattar i varje ögonblick hästens konkurrensförmåga i aveln och detta värde ändras hela tiden. Travsporten tillförs till exempel ständigt nytt, prestationsstarkt blod – både genom hårt urval i vår inhemska avel och genom importer – vilket skärper framsteget i landets avel totalt. Om avelsframsteget är stort är det svårt att klara ny konkurrens. Om framstegstakten är liten är det betydligt lättare.

Alla indextal kan jämföras

En finess med index är att alla värden kan jämföras. Indextalen beskriver ju alla hästars avelsvärden vid samma tidpunkt. Det 20-åriga stoet (och hennes avkomma) deltar i samma avelskonkurrens som det 5-åriga stoet (och hennes avkomma). Exempel: Det 20-åriga stoet är ett bra avelssto. Hon har ett index på 100, och hon ligger med detta bland de 10 procent bästa stona i sin årgång, kanske 10 enheter över medeltalet för denna årgångs alla ston. Det 5-åriga stoet har ett index på 110 vilket också är 10 enheter över medeltalet för alla ston i hennes kull.

Det äldre stoet är överlägsen 90 procent av sina kullsystrar, men genom avelsframsteget under 15 år är hon bara ett medelsto om hennes konkurrensförmåga jämförs med det unga stoets jämngamla. Och det unga stoet kommer att råka ut för samma förändringar om aveln går framåt. Den framsynte uppfödaren undviker därför att enbart ha kvar gamla ston, även om dessa från början är bra. Ett tillskott av ungt blod är livsviktigt för den som vill vara med och producera konkurrenskraftiga hästar. Detta hindrar inte att ett äldre, bra avelssto kan få fram en toppavkomma även om chansen till detta, generellt sett, har minskat betydligt.

Avelsindex – en kompass i avelsarbetet

Stoägaren kan ha stor nytta av jämförelser mellan olika hingstars index. Går den unga hingstens marknadsvärde i takt med hans skattade avelsvärde? Hur står sig den äldre hingsten i dagens konkurrens? Kan jag hitta en hingst med högt bedömt avelsvärde där avgiften trots det ligger på en relativt låg nivå? En del frågetecken kan rätas ut genom den information index ger.

Rekrytering av ett avelssto är uppfödarens viktigaste valsituation. Valet av sto påverkar resultatet i uppfödningen under mycket lång tid. Index ger ett aktuellt jämförelsemått på avelsmarknaden – något som kan vara svårt att taxera på egen hand. Index visar till exempel också hur länge stoet ligger över medelnivån för landet och kan ge en fingervisning om att vissa äldre ston inte ligger på den nivå som du själv trott. För ytterst få fölston går det att få en lika tydlig bild av avelsvärdet som är möjligt på hingstsidan.

För unghästköparen handlar det ofta om att värdera pris mot ett förväntansvärde. En unghäst med topphärstamning har helt naturligt höga förväntningar på sig och det gör ju inte saken sämre om den är exteriört tilltalande och korrekt. Eftersom unghästens avelsindex inte bara är en prognos på vad hästen kan uträtta i aveln, utan också kan användas som en prognos på vad hästen kan förväntas prestera i tävling, har index kommit till allt större användning vid försäljningar, till exempel vid unghästauktioner.

De uppfödare som känner till egenskaperna i avelshästarna – både hingstar och ston – har stora möjligheter att lyckas i sitt avelsarbete. I detta arbete har BLUP-index en viktig och kompletterande roll.

Hästkunskap är fortfarande A och O

BLUP-modellen transformerar alltså en otrolig informationsmängd, som i sin tur beror på en lång rad egenskaper hos hästen till exempel aktion, psyke, speed, styrka, exteriör och sundhet. Varje delegenskap påverkar på något sätt hästens resultat (och index), men för hippologen är fortfarande kunskaper och minnesbilder om dessa egenskaper hans mest värdefulla tillgång. Till denna traditionella kunskap om hästen kan vi nu foga kunskap om vad BLUP-index är, och hur det kan bli ett värdefullt hjälpmedel i avelsarbetet.