Svensk travavel och uppfödning i förändring

- Det ska fortsatt vara attraktivt att satsa på svensk travavel och uppfödning och därför görs en del viktiga förändringar och förbättringar. Nuvarande struktur för uppfödarpremier och dess koppling till svenskfödd-begreppet har föråldrats och ändras med start nästa år. Målsättningen är att ta beslut även rörande svenskfödd-begreppet under första halvåret 2021. De här frågorna är väldigt viktiga för uppfödarna, inte minst ekonomiskt, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.

Den nya modellen för uppfödarpremier innebär också en anpassning till internationella förhållanden, till exempel Frankrikes synsätt, och har arbetats fram tillsammans med ASVT och även i dialog med den särskilda arbetsgrupp för svenskfödd-begreppet som bildades i samband med ASVT:s årsstämma.

Enligt nuvarande regler räknas en häst som svenskfödd om den varit i landet i samband med fölregistreringen. Därmed har den självklart rätt till uppfödarpremier för sina prestationer i Sverige, men även för starter i andra länder. En uppfödare kan idag erhålla upp till 100 000 kronor för starter utomlands utan att hästen varit i Sverige någon mer gång än i samband med själva fölregistreringen. Nuvarande regelverk berättigar även svenskregistrerade hästar som tävlar i USA, Canada, Nya Zealand och Australien till uppfödarpremier.

Därför ändras uppfödarpremierna

Det är positivt att intresset att föda upp svenskfödda hästar och tävla i vårt land har ökat. Det beror bland annat på förändring av åldrar och nivåer av uppfödarmedel som trädde i kraft 2017, men även tack vare svensk travsports förhållandevis höga prismedel. Utvecklingen visar att år 2020 betäcktes 925 svenska ston utomlands för avel att jämföra med 289 ston år 2000. Av fölen födda 2019 var 487 födda utomlands vilket är cirka 17 procent av antalet registrerade föl 2019 jämfört med cirka 3 procent år 2000.

Svensk Travsports beslut knyter uppfödarpremierna på ett mycket tydligare sätt till att svenskfödda hästar ska bidra till det svenska tävlingssystemet och svensk travsport. Det räcker inte längre med att enbart varit i Sverige samband med registrering. En starkare anknytning till att hästarna tävlar i Sverige är även värdefullt ur andra perspektiv som arbetstillfällen, landsbygdsutveckling, djurskydd med mera. Förutom i STL och Grupp-I lopp kommer det att krävas att hästarna tävlar i Sverige för att få ta del av svenska uppfödarmedel. Däremot tas taket på 100 000 kronor i uppfödarmedel för tävlingar utomlands bort.

Med dagens modell får våra stjärnhästar som är så betydelsefulla för att marknadsföra den svenska travsporten och uppfödningen mycket begränsade premier för sina prestationer utomlands. Det ändras då begränsningen tas bort. Uppfödarpremierna i tävlingar förutom dessa får däremot en tydligare koppling till tävlingar i Sverige. 

Så här blir uppfödarpremierna 2021

Svenskfödda hästar erhåller som tidigare uppfödarpremier i samtliga svenska lopp enligt samma fördelning som gällt sedan 2014 och det blir inga förändringar överhuvudtaget för kallblodstravarnas del. Det utgår däremot inga uppfödarpremier längre för svenska hästar som tävlar i USA, Canada, Nya Zealand och Australien liksom för alla tävlingar inom EU/EES som inte är i Grupp I-lopp och STL lopp.

Uppfödarpremierna från och med 2021

• 2–4-åriga hästar, 20 procent för lopp i Sverige samt STL och grupp-I inom EU/EES länder
• 5–7-åriga hästar, 10 procent för lopp i Sverige samt STL och grupp-I inom EU/EES länder
• 8-åriga och äldre, 10 procent men endast STL lopp och grupp-I lopp inom EU/EES länder
• Premielopp för tvååringar, 20 procent
• För premiechansade hästar utgår 30 procent på grundbeloppet och 20 procent på premiechansningsbeloppet
• Inga förändringar för kallblodstravarna.
  

Ett svenskfödd-begrepp för en ny tid?

Både travsporten och aveln blir liksom så mycket annat allt mer internationell. Som en följd av att allt fler svenska ston betäcks och föder sina föl utomlands pågår även ett arbete med att se över svenskföddbegreppet i samverkan med ASVT och dialog med den särskilda arbetsgruppen för svenskfödd-begreppet. Ett svenskföddbegrepp måste vara förenligt med såväl EU-rätten som nya EU-direktiv och Svensk Travsports regelverk i avels- och registreringsfrågor måste dessutom godkännas av staten via Jordbruksverket.

Även den kommande Djurhälsoförordningen som träder i kraft 21 april 2021 kommer att påverka definitionen av svenskfödd. För de hästar som är födda utomlands kommer det att ställas nya krav på transporter av hästar över gränserna och utfärdande av hästpass med mera. Mer information om vad Djurhälsoförordningen kommer att innebära för hästnäringen kommer att komma från Jordbruksverket, som ansvarar för arbetet med denna.

Information om förändringar i Registreringsreglementet för Svensk Travsport inför 2021 återkommer vi med i samband med årsskiftet.