Den svenska travsporten har redan gått ett steg längre för att säkra gränsen för allmänna samlingar på högst 500 personer. Sedan förra veckan är samtliga publikytor på svenska travbanor stängda. Inte heller mindre banor tillåter publik.

Men hur fungerar då tävlingarna under rådande restriktioner? Travet är en utomhussport som genomförs på väldigt stora ytor och de aktiva är sällan nära varandra utan är åtskilda i olika stallbyggnader. Stallbackarna utgörs därmed av flera från varandra separerade arbetsplatser och kan inte jämföras med ett publikt idrottsevenemang.

Under en tävlingsdag är det cirka 150 personer inne på travbanans område. Det är viktigt att påpeka att en stallbacke under en tävlingsdag inte på något sätt är tillgänglig för vem som helst. Endast de som arbetar och tävlar under dagen får vara där.

Svensk Travsport och banorna har en ständig dialog för att kunna följa myndigheternas rekommendationer och vi har hög beredskap att ompröva våra beslut. Fram till den 1 juni finns drygt 200 travtävlingar i tävlingsprogrammet, därutöver ett stort antal arrangemang av olika slag för vår ungdomsverksamhet och ponnytravet. De flesta tävlingarna arrangeras utanför storstadsregionerna och tätorternas kärnor.

Många egenföretagare – stor samhällspåverkan

Svensk Travsport önskar att fortsätta genomföra tävlingarna och det av flera skäl. Travsporten är inte uppbyggd som andra idrotter utan består av hundratals egen- och småföretagare (travtränare och kuskar) som tävlar mot varandra. Tusentals personer är inblandade i sporten på olika sätt och de är beroende av att tävlandet kan fortsätta. Inom travsporten tränar den professionella tränarkåren, som består av drygt 380 egna företagare, tillsammans 7 800 hästar. För att ta hand om hästarna har de cirka 900 medarbetare. B-tränarna (amatörer) räknar 3 180 personer som tillsammans tränar 7 700 hästar. Även B-tränarna tar in personella resurser för att verksamheten ska fungera.

Tränarna anlitar därutöver en lång rad andra företagare och köper tjänster – mycket med en direkt koppling till den svenska landsbygden och jordbruket. Det är till exempel apoteksvaror, avel och uppfödning, foder-och ströproduktion, försäkringstjänster, hovslageri, inackorderingsverksamhet, kör- och ridtjänster, rese- och transporttjänster, tilläggsfoder och vitaminproduktion, varor och utrustning samt veterinär- och vaccinationstjänster.

Travsportens kunder är framför allt hästägarna, som genom bland annat avel, uppfödning, inköp och träningsavgifter beräknas investera cirka 3,5 miljarder kronor i travet varje år. Hästarna tävlar om 900 miljoner kronor i prismedel och med långvarigt inställda tävlingar kommer hästägarnas ekonomiska situation försämras med risk att hästar tas ur träning.

Trav och galoppsporten är en viktig del av den svenska hästnäringen. Rapporten Samhällsekonomiska effekter av hästnäringen i Sverige som presenterades förra året visar att näringen har en omsättning på 72 miljarder, skapar 38 000 jobb (inkl spridningseffekter) och bidrar med drygt 6 miljarder i skatt. Det är siffror som visar hur viktig hästen är i vårt land. Att kunna fortsätta att tävla under säkra former är också att ta ett samhällsansvar.

Självklart är spelet en viktig faktor eftersom nästan 90 procent av våra intäkter kommer från vårt dotterbolag ATG. All vinst går tillbaka till ägarna, dvs trav- och galoppsporten, samt hästnäring via Hästnäringens Nationella Stiftelse. Under 2019 bidrog ATG med 2 180 miljoner till trav- och galoppsporten.

Svensk Travsport vill ta ansvar för att kunna fortsätta att tävla på ett säkert sätt. Här gör ni alla, travbanor och aktiva, ett fantastiskt arbete! Jag är mycket imponerad av hur bra ni alla samverkar och säkerställer.

/Maria