- Den här forskningen är viktig och ger oss ytterligare kunskap som vi tar med oss. Man kan inte dra några säkra slutsatser av arbetet, men resultatet indikerar att det svenska reglementet som enbart tillåter enstaka och lätt drivning i loppets slutskede är väl anpassat för en ansvarsfull användning av körspöet. För travsporten är det viktigt att säkerställa att reglerna verkligen efterlevs. Vår grundsyn vilar på att prestation bygger på att häst och människa samverkar och har kapacitet och vilja att vinna, säger Svensk Travsports VD Maria Croon.

Travsportens drivningsreglemente har år för år skärpts och utvecklas ständigt.

- Attityden till drivning har förändrats och idag håller sig de allra flesta kuskar och ryttare inom regelverket. Körspöet är ett kommunikationsverktyg, fortsätter Svensk Travsports VD Maria Croon.

Studien är utformad som en analys av videoinspelade travlopp, där drivning av de tre främst placerade hästarna under de avslutande 800 metrarna jämfördes med positionsdata för att mäta spöslagens effekt på hastigheten. Positionskartan kom från ATG och filmer från Kanal 75. Totalt studerades 48 olika ekipage i 16 olika jämförbara lopp. Ekipagen kunde granskas sekund för sekund i slow motion.

Många spöslag är negativt för hastigheten

Har drivning med körspö då någon positiv effekt på hastigheten? Ökar hästarna farten eller åtminstone behåller de sin hastighet?

- Det viktigaste i min undersökning är att det finns en variation i hästars reaktion för drivning med körspö. När vi sammanförde hästarna i olika grupper blev det vanligaste utfallet att gruppen hästar som mottog 1–5 spöslag uppvisade en hastighetsökning och att hästar som mottog fler än 5 spöslag minskade hastigheten, säger Mirielle Melani Johansson.

- Dessutom visade utredningen att hästarna med störst hastighetsökning mottog färre spöslag än de med störst hastighetsreducering. Majoriteten av alla hästar som segrade mottog maximalt fem spöslag, medan majoriteten av alla som hamnade på andra och tredje plats mottog fler än fem spöslag.

Studien undersökte också inlärningsprinciper med negativ förstärkning och om användningen av körspöet följer tävlingsreglementet. Mirielle Melani Johansson pekar på att det finns skaderisker om inte drivning används med försiktighet. Vidare konstateras att ett relativt högt antal spöslag utdelats utan att bestraffningar utdömts i de undersökta loppen. En anledning är troligen att måldomarna inte har möjlighet att upptäcka all drivning i jämförelse till de möjligheter som nu gavs att studera specifika hästar i slow motion.

Hur vill du se framtidens drivningsregler?

- Jag ser gärna tydligare definitioner om drivning i reglementet och med fasta gränser för antal gånger det är tillåtet att mana på hästen. Utveckling av körspön med rörelsesensorer skulle fånga upp all drivning och underlätta måldomarnas arbete, säger Mirielle Melani Johansson.

Undersökningen finns i länken nedan.