2020 ett exceptionellt år för travets ekonomi

Vi kommer troligtvis aldrig vara med om ett sådant unikt år igen. Under flera månader var svenska travlopp i stort sett den enda sport man kunde spela på. Intresset för trav och spel på hästar ökade markant och därmed även Svensk Travsports intäkter från avtal och koncernbidrag.

Svensk Travsports bokslut är ännu inte är klart och jag väntar med att gå igenom siffrorna i detalj. Givetvis har vi länge haft tydliga indikationer om den positiva utvecklingen som accentuerades i slutet av året. Ekonomin och hur våra resurser ska fördelas 2021 har stötts och blötts i styrelse, förbund och olika samråd.

2020 var som sagt exceptionellt på många sätt. Jag minns fortfarande känslan när jag tryckte på sändknappen den 17 mars. Det var ett mejl till ett 40-tal politiker och myndighetspersoner, bland annat Folkhälsomyndigheten där jag förklarade travsportens strategi. Jag höll i princip andan närmaste dagarna men den enda responsen som kom var positiv. Det hade varit förödande om vi hade tvingats stänga ner och det hade också haft stor negativ påverkan på spelomsättningen och ATG:s resultat. Nu har vi med gemensamma krafter lyckats hålla i och alla i hela travsporten har en stor och viktig del i att det har varit möjligt. Även om vi som bransch då har en helt annan och mer positiv situation än många andra i Sverige och även i andra länder, det vill säga vi klarat oss mer än bra så vill jag ändå passa på att lyfta ett par grupper som 2020 har kämpat lite extra;

• Banorna, framförallt de med stora publikevenemang, har haft det kämpigt ekonomiskt och många anställda har permitterats och del behövt sägas upp. Trots begränsad personalstyrka har man inte tvekat på att sträva efter samma standard på träning och tävling som vi är vana vid – de som har varit kvar har fått göra ännu mer. Så ett speciellt och varmt tack vill jag rikta till alla våra 33 banor och personalen där. Er uppslutning och arbete för att både hålla ihop banans ekonomi och svara upp mot de tävlingar som låg i planen för 2020 är imponerande.
• Att många av travets hästägare inte har hästen på egen gård utan i träning någon annanstans är ingen nyhet. Att då som hästägare kunna se sin häst på plats på tävlingsbanan är en viktig del i motivet och det som ger glädjen och passionen. Att klappa om sin häst inför ett lopp, att stå vid banan och känna, höra… att möta upp efter loppet och tillsammans med tränare och kusk analysera. Att dela i med och i motgång. Den närvaron och känslan har hästägarna helt gått miste om under lång tid. Och ändå är de många och faktiskt fler som fortsätter satsa. Att se sin häst digitalt är inte samma sak som att få vara nära och på plats så jag skickar också en extra tanke till er alla hästägare och jag hoppas att vi ändå inom överskådlig tid får möjlighet att dela upplevelsen på plats.
• Alla tränare, kuskar, ryttare och hästskötare som ska prestera på topp trots helt andra rutiner och förutsättningar. Att byta om i bilarna och med långa arbetsdagar utan samma tillgänglighet att få en bit mat som brukar finnas.

En långsiktig och klok ekonomisk politik

Travsporten kan historiskt se tillbaka på en långsiktig och framgångsrik strategi som utgår från synsättet att höjningar av prismedel och andra satsningar ska kunna försvaras över tid. Under de senaste snart 50 åren har det heller inte varit många hack i skivan. Sporten har fått nya och nivåhöjande medel nästan varje år. Så var det dock inte inför 2020. Höga omställningskostnader i samband med införandet av licensmarknaden och nedgång i spelet på hästar innebar att sparpaket sjösattes för att nå en budget i balans.

Därför är det mycket glädjande att 2021 är ett år där prismedlen återställs till 2019 års rekordnivå och andra satsningar genomförs. Att sanera ekonomin har självklart varit en annan prioritet.  Genom detta helt exceptionella år kan travet på kort tid gå från en situation med ett stort negativt eget kapital till ett positivt. Istället för en mycket ansträngd ekonomisk situation med stora, kostsamma skulder kan stora delar av våra lån amorteras och en sund finansiell ställning uppnås.

Det är lätt att bli fartblind med ATG:s resultat framför ögonen och glömma att vi fortsatt lever i en osäker tid med en pandemi som snabbt kan ändra förutsättningarna och få långtgående konsekvenser för travsporten. Med nuvarande inriktning kombineras ansvarstagande både idag och för framtiden. De lägesrapporter som redovisades från Europas övriga travländer på UET:s styrelsemöte förra veckan visar på en helt annan verklighet än den som den svenska travsporten befinner sig i.

Rapport från UET

På UET:s styrelsemöte tog Svensk Travsports ordförande Marjaana Alaviuhkola åter upp drivningsfrågan med anledning av de oacceptabla drivningarna från bland annat Vincennes Prix d´Amérique-dag. Vissa framsteg har gjorts och det förs en diskussion med ambition att harmonisera reglerna mot ett tuffare reglemente och stärkt hästvälfärd. En översyn av vilka regler för att tävla barfota respektive skor ska också göras.

En mycket positiv UET-nyhet är att arbetet med den efterlängtade europeiska databasen går framåt. Trots pandemin och tack vare engagerade insatser från de finska och norska förbunden planeras en första lansering av applikationen i juni. Frankrike, Sverige, Norge och Finland är med från början och övriga UET-medlemsländerna hakar på därefter.

Låt mig slutligen beklaga alla ungdomar och familjer inom ponnytravet som liksom vi på förbundet länge sett fram emot att starta säsongen, men på grund av Folkhälsomyndighetens restriktioner för barn- och ungdomsidrott har vi i samråd med ponnytravförbundet beslutat att flytta fram Bergsåkers tävlingar 7 mars till söndagen den 11 april. Vi hoppas att premiären för ponnytravet kan ske under mars och att tävlingarna sedan kan genomföras enligt programmet.

/Maria