Så många treåringar tävlar barfota – och med jänkarvagn
Är det bra att treåringarna tävlar barfota eller inte? Bör tränaren själv kunna avgöra skoningen beroende på häst och lopp – eller ska det vara obligatoriskt skotvång för alla treåringar, som i Frankrike? Åsikterna går isär. Den här artikeln ger inget svar på frågan om vad som är rätt, men vi har tagit fram statistik för hur det sett ut för kullarna födda 2002-2017. Hur många treåringar har tävlat barfota och hur ofta sker det? För kullen född 2017 har vi även siffror kring bruket av jänkarvagn. Det här är första delen av två statistikartiklar om ”treåringar och barfota”.
Svensk Travsport har registrerat skoinfo för alla treåringarnas starter från kullen född 2002 fram till kullen född 2017 (som alltså tävlade som treåringar ifjol). I den här artikeln visar vi hur ofta de treåriga varmbloden tävlar barfota. Vi har räknat starter under tävlingsperioden mars till november för respektive treåringskull.
För de sexton senaste treåringskullarna (varmblod födda 2002-2017) kan vi se att:
Ungefär en fjärdedel av treåringarnas starter sker utan skor, helt eller delvis.
Ungefär tio procent av treåringarnas starter sker barfota runt om.
Barfotatävlandet bland treåringar ökade några år i början av 2000-talet, men har sakta sjunkit de senaste sju-åtta åren. Någon större skillnad har det dock inte varit under perioden som helhet.
Premiechansen (kullarna födda 2010 och framåt) har inte ökat barfotatävlandet för treåringskullen, snarare kan man se en liten minskning.
Pokalårens unghästsatsningar (kullarna födda 2015 och 2016) har inte ökat barfotatävlandet för treåringskullen, snarare kan man se en liten minskning de åren.
Barfota runt om
Att tävla barfota antingen fram eller bak brukar i första hand betraktas som en del av hästens naturliga balansering. Men när hästen tävlar barfota runt om är det ofta för att tränaren vill nå en maxprestation i det aktuella loppet.
För de sexton senaste treåringskullarna (varmblod födda 2002-2017) kan vi se att:
Ungefär en femtedel av treåringarna har tävlat barfota runt om minst en gång under säsongen.
Runt tio procent av treåringarnas starter sker barfota runt om.
Bruket av barfota runt om för treåringar ökade några år i början av 2000-talet men har sakta sjunkit de senaste sju-åtta åren. Ifjol ökade dock barfota runt om något igen. Någon större skillnad har det inte varit under perioden som helhet.
Premiechansen (kullarna födda 2010 och framåt) har inte gjort att starter med barfota runt om har ökat för kullen, snarare kan man se en liten minskning.
Pokalårens unghästsatsningar (kullarna födda 2015 och 2016) har inte gjort att starter med barfota runt om har ökat för kullen, snarare kan man se en liten minskning de åren.
Jänkarvagn och treåringar
Jänkarvagnarna kom till Sverige i stor skala tävlingssäsongen 2013 och kullen född 2010 är alltså den första som kunde tävla med jänkarvagnar redan från treåringssäsongen. När det gäller vagninfo har vi bara registrerad data från kullen född 2017, som alltså tävlade som treåringar ifjol. Under perioden mars-november 2020 såg det ut så här för treåringarna:
Andel treåringar som startat minst en gång med jänkarvagn
12,0%
Andel treåringar som startat minst en gång barfota runt om med jänkarvagn
7,2%
Jänkarvagn, andel av totala antalet treåringsstarter
5,9%
Jänkarvagn och barfota runt om, andel av totala antalet treåringsstarter
2,8%
Not 1) Statistiken i denna artikel bygger på treåriga varmblods samtliga tävlingsstarter i Sverige under perioden mars-november respektive år.
I den andra delen av två av statistikserien ”treåringar och barfota” visar vi skillnaden mellan de olika tränarna. Hur har landets största unghästtränare valt att sko sina treåringar i lopp de senaste sex åren? Publiceras på travsport.se inom kort.
