Kallblodstravarnas betäckningssiffror 2022

Betäckningssiffrorna för 2022 innebär en minskning från fjolårets 681 ston. Kallblodsaveln har också varit under förändring på senare år med betydligt färre ston som betäckts med i Norge uppstallade hingstar än tidigare, medan antalet betäckta ston med i Sverige uppstallade hingstar har ökat. 568 ston betäcktes med i Sverige uppstallade hingstar 2022 att jämföra med exempelvis 2015, då 432 svenska ston betäcktes i Sverige.

Betäckningar med i Norge uppstallade hingstar, som under många år var över 100 ston per år, slutade i år på 38. Några fler ston kan dock tillkomma då de norska siffrorna rörande svenska ston betäckta med i Norge uppstallade hingstar ännu är något osäkra.

Att stoantalet fortsätter att minska för de i Norge uppstallade hingstarna kan, åtminstone delvis, förklaras av de mycket speciella pandemiår vi upplevt och alla restriktioner de medförde. Till det kan läggas en hel del utmaningar med att passera gränser med såväl hästar som semin. Det verkar dock inte ha avskräckt de norska uppfödarna i samma utsträckning, då betäckningar av norska ston med i Sverige uppstallade hingstar ökat under senare år.

– Den svenska hingstparken står sig allt starkare och verkar vara attraktiv för både norska och svenska stoägare. Den totalt sett minskande kallblodspopulationen är dock i sig ett orosmoln, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.

Några stationer med många ston

Inför förra årets betäckningssäsong hade betäckningskvoterna i den svensk-norska avelsplanen sänkts något. Ingen i Sverige uppstallad hingst fick full bok i år, vilket är anmärkningsvärt.

De norska hingstarna, Elitpremierade Tekno Odin e. Moe Odin (61 ston) och Ingbest e. Dotterud Teddy (52 ston) som har sin äldsta kull född 2018, var de som lockade flest ston. Även Tekno Odins stallkamrater på Hudik Stallion Lome Brage e. H.G.Balder (41 ston), Järvsö Björn e. Järvsöviking (17 ston) och Smedheim Solan e. Bork Odin (17 ston) var populära.

Stationens hingstpark hade totalt 170 svenska ston på språngrullorna. Ett sto mer än grannstationen Monster Travs hingstar, där Ingbest och de i aveln ännu unga Tekno Jerven e. Tekno Odin (47 ston) och Ängsborken e. Bork Odin (39 ston) var mest efterfrågade. Ängsborken är för övrigt bror med Tekno Jerven då de båda har miljonvinnande Elitstoet Puma Jerva som moder.

Hudik Stallion och Monster Trav stallade tillsammans upp 14 hingstar, som löste betäckningsbevis 2022. Detta tillsammans med andra hingstar uppstallade i Hälsingland gör att landskapet fortfarande dominerar stort i kallblodsuppfödningen. Kallblodsaveln är geografiskt lokaliserad mer norrut, inte sällan i glesbygd, än uppfödningen av de flesta andra hästraserna vilket är något att beakta t ex rörande seminskick och transporter av ston och föl.

Blod från Elding via Moe Odin dominerar mycket stort

De mest populära hingstarna har en gemensam nämnare i linjebildaren Elding. Då unga hingstar använts i hög grad, framförallt under senare år, så blir generationsintervallet kortare och Elding/Moe Odin hamnar nu ofta allt längre bak i stamtavlorna. Det är dock inte alls ovanligt att avelsnestorn i stället dyker upp flera gånger i stamtavlorna och då framförallt via sonen Moe Odin. Av de 44 hingstar som löste betäckningsbevis 2022 saknade endast sex av dem Elding/Moe Odin i de fyra första generationerna och den yngsta av de hingstarna var 15 år gammal.

Blod från Elding har en enorm genomslagskraft och det är förstås positivt med en sådan fantastisk avelshingst, men innebär också en fara för en alltför hög inavel i en liten begränsad population. Detta blir särskilt aktuellt med de för rasen totalt sett kraftigt vikande betäckningssiffrorna. Antalet betäckta ston har sammantaget i stort sett halverats under 2000-talet från 2 580 ston till årets 1 242. De minskade betäckningssiffrorna i kombination med Eldingblodets stora genomslag har lett till en påtagligt accelererande ökning av inaveln.

Den avelsplan som finns har också som målsättning att begränsa den alltför stora inavelsökningen. De minskade betäckningskvoterna från 80+30 till 70+25 är ett steg i detta. En vetenskaplig beräkningsmetod har också börjat användas i samband med avelsvärderingarna för att hitta hingstar som är mindre besläktade med populationen i syfte att ta tillvara mer udda blod i aveln. Några hingstar har också godkänts med just inavel och låg släktskap som skäl. Prestationskraven på unga hingstar har också sänkts i avelsplanen i syfte att få ett snabbare generationsintervall och hitta de naturliga talangerna.

– Vi hoppas nu att det kommer fler udda stammade hingstar till avelsvärderingarna och att de också uppskattas av stoägarna. Allt för att värna om kallblodens utveckling för en ljus framtid säger Christina Olsson

Betäckningarna sprids på fler hingstar

Under senare år har fler hingstar löst betäckningsbevis för offentlig avel. Det har varit en uppåtgående trend under 2000-talet och under året var det 44 hingstar med betäckningsbevis i Sverige, vilket var något färre än i fjol men ändå en ökning över tid. En trend som kan bidra positivt ur inavelssynpunkt, även om det borde vara fler hingstar med outcross-blod bland dessa. Betäckningarna verkar dock ha spridits på fler hingstar i år då det inte är någon hingst som fått full bok och de allra flesta fått några ston.

– Svensk kallblodsavel och sport står sig starka och utvecklas mycket positivt. Kallblodstravaren är en liten och hotad svensk-norsk ras som vi verkligen vill värna om. Det är då extra betydelsefullt att tillvarata blod från mer udda stammade hingstar. Det är viktigt att populationen inte blir för liten och att det finns en ”genetisk bredd” i rasen. Det borde vara bra ur inavelssynpunkt att betäckningarna sprids på flera hingstar men tyvärr är dock väldigt många hingstar släkt med varandra, vilket utgör en risk för framtiden. säger Christina Olsson.

Saknas det betäckningar med i Norge uppstallade hingstar?

–Antalet ston som betäckts med i Norge uppstallade hingstar har varit drygt 100 ston under många år och var i år 38 ston. En förändring som gör att vi anar att det kan finnas ston som inte redovisats av de norska hingsthållarna än. De som har betäckt med en i Norge uppstallad hingst kan kontrollera om deras sto finns med i bifogad fil. Saknas stoet behöver stoägaren kontakta den norske hingsthållaren och/eller DNT, eftersom språngrullorna då behöver kompletteras, förklarar Christina Olsson.

Nedan finns alla betäckningssiffror för 2022 för de kallblodiga hingstarna.