Kallblodstravarnas betäckningssiffror för 2024

Antalet betäckningar med i Sverige uppstallade hingstar var i år 444, medan 66 ston betäcktes med i Norge uppstallade hingstar. Motsvarande siffror för 2023 var 573 respektive 42. Fördelningen av betäckningar mellan hingstar uppstallade i Norge respektive Sverige varierar givetvis utifrån vilka hingstar som står uppstallade i respektive land. 40 ston finns på flera hingstars språngrullor, det vill säga är dubbelbetäckta, att jämföra med fjolårets 67. Man bör ha i åtanke att de betäckningssiffror som redovisas under hösten aldrig är helt exakta, då det fortfarande kan tillkomma eller falla bort något eller några ston.

­— Den sedan många år totalt sett minskande kallblodspopulationen är ett stort orosmoln både vad gäller framtida tävlingar och för rasen som helhet, och leder dessutom till en accelererande ökning av inaveln, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.

Ingen fullbokad hingst

Som en del av den svensk-norska avelsplanen och med målsättning att begränsa den alltför stora inavelsökningen sänktes betäckningskvoterna för några år sedan till 70+25 och vi kan konstatera att ingen i Sverige uppstallad hingst i år nådde maximala kvoten 70 ston. Den mest efterfrågade hingsten var avelsdebuterande och toppstammade Blomsterprinsen e. Smedheim Solan u. Stjärnblomster med 37 betäckta ston. Näst mest nyttjad blev Elitbelönade hingsten Tekno Odin e. Moe Odin med 35 ston följd av Bäcklös Uriel e. Smedheim Solan med 29 ston. Alla dessa tre hingstar representerar Eldings hingstlinje via sonen Moe Odin.

— Det borde vara bra ur inavelssynpunkt att betäckningarna sprids på flera hingstar men tyvärr är dock väldigt många hingstar släkt med varandra, vilket utgör en risk för framtiden. Det vore önskvärt med fler udda stammade bland de mest nyttjade hingstarna, säger Christina Olsson.

Hudik Stallion och Monster Trav i Hälsingland stallade tillsammans upp 13 kallblodshingstar med betäckningsbevis 2024. Hingstar som ingår i de hingstparkerna hade mer än 50 procent av betäckningarna, vilket gör att landskapet fortfarande dominerar stort i kallblodsuppfödningen. Kallblodsaveln är geografiskt lokaliserad mer norrut än uppfödningen av de flesta andra hästraserna och inte sällan i glesbygd, vilket är något att beakta exempelvis rörande seminskick och transporter av ston och föl.

Udda stammade hingstar extra värdefulla

En vetenskaplig beräkningsmetod används numera i samband med avelsvärderingarna för att hitta hingstar som är mindre besläktade med populationen i syfte att ta tillvara mer udda blod i aveln. De hingstarna är nu utmärkta med en särskild symbol på Breedly och tre av dem har verkat i svensk avel under året och tillsammans fått 33 ston. Några hingstar har också godkänts med just inavel och lågt släktskap som skäl. Prestationskraven på unga hingstar är också lägre i avelsplanen i syfte att få snabbare generationsintervall och hitta de naturliga talangerna.

— Svensk kallblodsavel och sport står stark och utvecklas mycket positivt, men kallblodstravaren är en liten och hotad svensk-norsk ras och det är då extra betydelsefullt att tillvarata blod från mer udda stammade hingstar. Det är mycket viktigt att populationen inte blir för liten och att det finns en ”genetiskt bredd” i rasen så de vikande siffrorna oroar verkligen, säger Christina Olsson.

Avelschansen för andra året

Inför betäckningssäsongen 2023 sjösattes, efter flera års samarbete mellan Svensk Travsport och Det Norske Travselskap samt forskare i båda länderna, Avelschansen som en satsning tänkt att vara avelsstimulerande och motverka den alltför höga ökningen av inavel. Avelschansen lägger fokus på stimulans via incitament i stället för till exempel omfattande begränsningar av ston på språngrullor, förbud för många besläktade hingstar och liknade lösningar. En mer omfattande redovisning av varje enskilt betäckt sto och vilka hingstar som då har använts kommer att publiceras inom kort.

— Vi tror att stimulans i stället för förbud ger bättre utfall på sikt. Förbud har dessutom sällan en uppmuntrande inverkan och vi behöver verkligen vara väldigt rädda om alla som vill föda upp och äga kallblodstravare, säger Christina Olsson

En mer omfattande utvärdering av Avelschansens första år avseende födda föl och inavelsutveckling är påbörjad av forskare på SLU. De föl som föds som ett resultat av Avelschansen ska sedermera följas upp till och med tre års ålder, det vill säga så länge de omfattas av incitamenten.

Trenden från första året i fjol, det vill säga att det har betäckts betydligt fler ston med kombinationer som ger en inavel på 3,4 eller lägre än vad som beräknats, fortsätter. Av 39 hingstar som varit uppstallade i Sverige och betäckt ston har 21 fått en eller flera Avelschansade betäckningar.

Att det skulle vara möjligt att med hjälp av aktiva inavelsgrundade val sprida betäckningarna på många hingstar var ett skäl till att beräknad inavel på avkomman användes som stimulansgrundande. Även hästar med ”vanliga härstamningar” kan uppnå gränsen 3,4 (eller lägre) för inavelsgrad och dessa är då förstås inte udda härstammade mot populationen, utan resultat av medvetna blodkombinationer. Enligt det underlag forskarna utgick från har betydligt fler korsningar lyckats nå inavelsgränsen inom ramarna för Avelschansen både under 2023 och 2024.

Saknade betäckningar i redovisningen

Det kan finnas ston som inte redovisats än eller missats då betäckningarna redovisas i två olika länder. De som betäckt med en i Norge uppstallad hingst kan kontrollera om deras sto finns med i dokumentet nedan. För hingstar uppstallade i Sverige kommer stona finnas på travsport.se sportapp inom kort.

— Saknas stoet i redovisningen av betäckningar med i Norge uppstallade behöver stoägaren kontakta den norske hingsthållaren och eventuellt DNT, eftersom språngrullorna då behöver kompletteras förklarar Christina Olsson.

Nedan finns alla betäckningssiffror för 2024 för de kallblodiga hingstarna.