Sleipner Cup har länge varit ett flitigt debatterat samtalsämne i kallblodsled, med frekventa inspel kring vilka banor som ska köra försöken och i vilka klasser uttagningsloppen ska vara. Vi försöker skruva lite varje år för att förbättra och i år har det inkommit en del positiv feedback, både gällande propositionerna och var försöken körs. Vi har placerat fler försök på Bollnästravet och på Bergsåker, de banorna har hälften av försöken. Eftersom de flesta fyraåriga kallbloden finns på Bergsåker, Bollnäs och Hagmyren känns det mest rimligt att de flesta försöken körs i den regionen.

Breddloppsäsongen har dragit igång. Eskilstuna var först ut den 22/2 med nio välfyllda lopp och kommande helg körs både Åby och Romme. Inte lika välfyllt på de banorna, men loppen fyller en viktig funktion i näringskedjan. Helgen efter fortsätter vi med Boden och veckan därpå Östersund, Kalmar, Halmstad och så Eskilstuna igen. I år har vi förlängt säsongen för Breddlopp till slutet av december, sista dagen körs på Bergsåker den 28/12.

På många av de 109 Breddloppsdagarna körs ett Juniorchanslopp utan spel, dock inte vid alla tillfällen. När vi kör Breddlopp på tävlingsdagar där spelet är en viktig faktor, exempelvis lunchtrav, finns inga Juniorchanslopp. Juniorchansen är ju lopp där kuskar under 18 år får chansen att tävla i riktiga lopp med prispengar, men utan spel, och där de i de flesta fall får starta med 20 meters försprång. Till Åbys lopp på söndag den 2 mars är det två kuskar under 18 år med i loppet (Nora Lundberg född 2007 och Melwin Johansson född 2008) och de startar från distansen 2140 meter. Kuskarna som är 18 år eller äldre startar på distansen 2160 meter. Att juniorkuskarna får starta med 20 meters försprång har slagit väl ut. Som exempel kan nämnas Kalmars Noa Reldén, som i dagarna fyller 18 år och nu får chansen att köra vanliga lopp. Han vann hela 19 Juniorchanslopp under 2024, där han vid 17 av dessa tillfällen startade 20 meter före de äldre kuskarna.

Nu ökar vi dessutom möjligheten för kuskar under 18 år att köra lopp. Vid tre av Breddloppsdagarna i år blir det ungdomsfokus och dessa dagar kommer fyra av loppen att vara Juniorchanslopp. Det sker på Solvalla den 29/6, Vaggeryd den 17/8 och Hagmyren den 23/8. Dessutom har vi lagt till ett storhästlopp på 21 ponnytravdagar där kuskar upp till 25 år, och då även kuskar under 18 år får vara med. Loppen har 12 000 kr i förstapris och det är inget spel, precis som vid Juniorchanslopp på Breddloppsdagar. Det här är ett nytt sätt att försöka integrera storhästravet i ponnytravet och samtidigt försöka göra storhästtravet mer tillgängligt för ponnyutövarna. Propositioner till de två första loppen på ponnytravdagar finns ute på travsport.se. Det handlar om Lindesberg den 21 april och Dannero den 27 april.

Det var bra anmält till STL-tävlingarna på Bergsåker i lördags och även till STL-tävlingarna på Halmstad på lördag. Verkligen positivt att de nya STL-klasserna mottagits så väl, vi har fått välfyllda och spännande lopp på lördagarna under en längre tid och vi hoppas förstås att det ska fortsätta så. Däremot har det varit tunt anmält i vardagstravet senaste veckan och det är inte första gången den här tiden på året. Enligt min erfarenhet (skrivit propositioner sedan 2004) så är det ofta tunt anmält runt månadsskiftet februari-mars. Så var det även innan vi hade en datumgräns på skoförbudet. Det kan vara bra anmält i mitten av februari och även i mitten av mars, men att det just sista dagarna i februari och första dagarna i mars ofta är lite anmält är något av en gåta. Har någon en förklaring till detta fenomen får ni gärna höra av er.

Vi har nu tillsammans med banorna gjort klart de flesta prisbudgetarna för 2025. En prisbudget är en budget med prispengar per tävlingsdag och en viktig del i mitt jobb att skriva propositioner och fördela ut prispengar under året. Sedan är det så att en prisbudget är ett ständigt levande dokument, om exempelvis 30 000 kr inte delas ut på en tävlingsdag i februari i ej utbetalda 6-7:e-priser ska ju de pengarna flyttas och fördelas om till senare under året. Alla pengar som finns i prisbudgeten ska delas ut som prispengar, så var det inte tidigare men sedan år 2020 måste alla icke utbetalda prismedel fördelas om till senare under året. Därför är uppföljningarna som tillsammans med banorna görs månad för månad alltid mycket viktiga. Under 2025 kommer vi att landa på ca 1 030 000 000 kr i prispengar, alltså över en miljard kronor, vilket är första gången någonsin i Sverige. Nedan finns utvecklingen för prispengar under 2000-talet:

År 2000: 634 miljoner kronor
År 2005: 628 miljoner kronor
År 2010: 738 miljoner kronor
År 2015: 728 miljoner kronor
År 2020: 867 miljoner kronor
År 2025: 1 030 miljoner kronor

Det var allt för den här gången. Vi hörs igen om ca en månad.

Mattias Stenby