Vilka regelverk och strukturer finns under en tävlingsdag för att säkerställa hästvälfärden?

En häst som tävlar ska vara i tävlingsmässigt skick och det är tränarens ansvar att detta följs. Enligt djurskyddslagstiftningen ska en häst som tränas för eller används vid tävling, vara fri från skada och sjukdom som kan antas förorsaka lidande. En häst som blöder anses inte vara i tävlingsmässigt skick och därmed är den inte heller startberättigad och ska strykas (enligt tävlingsreglementet 33§).

I alla ärenden som har med djurskyddet att göra är det banveterinären som bestämmer under en tävlingsdag. Banveterinärerna är anställda av Jordbruksverket och myndigheten fastställer banveterinärernas arbetsinstruktion och befogenheter. Banveterinärerna är statens kontrollanter och de har till uppgift att se till att djurskyddet efterlevs.

Utöver banveterinären finns måldomarnämnden som tillsammans med måldomaren är tävlingsdagens högsta beslutande organ. De beslutar till exempel om strykningar och startförbud. Stallbackskontrollanten kontrollerar hästarna och är en länk mellan de aktiva och måldomarnämnden. Måldomarnämnd och kontrollanter arbetar i samverkan med banveterinären. Den egenkontroll, utifrån en given checklista, som tränaren skall göra av hästen innan den skall tävla är en mycket viktig del av hästvälfärden.

Vad vill Svensk Travsport uppnå med att kontrollera hästarna i samband med tävling?

I grunden handlar det om att vi gör det för hästarnas skull. Hästen ska vara i tävlingsmässigt skick och det innebär bland annat att vi inte tävlar med hästar som blöder. Vi ska följa den lagstiftning som finns men det handlar även om förtroendet från samhället i övrigt så att vi kan fortsätta att utveckla travsporten i både träning och tävling. Genom att få mer data kring alla fall får vi också mer kunskap kring varför hästarna blöder så att vi kan arbeta förebyggande.

Har regelverket skärpts?

Nej i grunden har det inte skärpts, men vid årsskiftet gjordes ett förtydligande i hanteringshänvisningarna där det klargjordes att en häst som blöder inte anses vara i tävlingsmässigt skick. Den senaste tiden har många diskussioner kopplats till det som kallas ”blodsregeln”. Det kan finnas olika veterinära skäl till att en häst stryks eller får startförbud. Detta regleras i tävlingsreglementet.

Syftet med den nya hanteringsrutinen runt blod vid tävling är att skapa en tydlig rutin för att säkerställa en enhetlig bedömning och hantering på alla banor.

Varför är det sådant fokus på hästarnas munhälsa just nu?

Under några år nu har Jordbruksverket i sin årliga rapport; ”Djurskyddsrapportering från förste banveterinärer – sammanställning för de respektive tävlingsbanorna” beskrivit problemet med att hästarna blöder från munnen i samband med tävling. I senaste rapporten 2024 står det bland annat:

Banveterinärerna ser fortfarande många fall med blödande munnar hos de tävlande hästarna. Under 2024 har det rapporterats in att blödande munnar har observerats vid 153 tillfällen. 

Även om Svensk Travsport inte har fått rapporter avseende alla dessa fall tar vi åt oss av det rapporterade och vidtar åtgärder för att säkerställa hästvälfärden. Överlag har hästvälfärd och specifikt hästarnas munhälsa den senaste tiden varit uppmärksammat brett i flertal medier.

Är Sverige det enda land som har en så kallad blodsregel?

Nej, exempelvis Norge införde 2021 i stort sett samma regel som Sverige har. Även Danmark har liknande bestämmelser.

Stryks alla hästar direkt om det uppkommer blod?

Nej. Så här säger hanteringsrutinen:

INNAN LOPP

• Om blod upptäcks på häst under värmning eller annan tidigare tidpunkt under tävlingsdagen ska hästen kontrolleras. Om inget öppet sår finns och fritt blod inte längre syns, kan hästen bedömas vara i tävlingsmässigt skick beroende på vad som ses vid kontrollen.
• Om blod upptäcks på häst i defileringsvolt, defilering, provstart eller senare ska hästen strykas från loppet. Detta då det är svårt att genomföra en säker kontroll under dessa förhållanden och osannolikt att blodet hinner upphöra innan loppet.
• Om blod upptäcks så nära inpå start att det utgör en onödig säkerhetsrisk för övriga hästar och aktiva att avbryta startförberedelserna (efter kommandot Start om 1 minut) så kan hästen delta i loppet. Hästen ska därefter kontrolleras efter loppet.

UNDER LOPP

• Om blod upptäcks på en häst under loppet så ska den kontrolleras efter loppet.

EFTER LOPP

• Om blod upptäcks på en häst efter målgång, när hästen lämnar banan eller senare så ska den kontrolleras.

Vad säger djurskyddslagen?
Enligt djurskyddslagstiftningen ska en häst som tränas för eller används vid tävling, vara fri från skada och sjukdom som kan antas förorsaka lidande. Det betyder att om det bara finns ett antagande om att en häst har en skada så ska den inte tävla.

Vem tar beslut kring strykning och startförbud?
Det är endast banveterinär eller måldomarnämnd som kan besluta om en häst ska strykas från loppet. Tränare kan också välja att stryka hästen innan start och kusk/ryttare är skyldig att avbryta loppet om häst visar påtaglig trötthet eller tecken på skada.

Stallbackskontrollanten ska dokumentera alla kontroller av hästar oavsett om denna, annan förordnad funktionär eller banveterinären utfört kontrollen.

När går gränsen mellan att hästen kan kontrolleras före loppet och eventuellt tillåtas starta och när den ska strykas?
Hästen ska strykas om den observeras blöda från tiden i defileringsvolten till kommandot Start om 1 minut.

Varför stryks en häst som blöder från defilering till start istället för att man undersöker varför den blöder och avgör från fall till fall om den får starta?

En sådan kontroll är inte möjlig att genomföra under den korta tid som är mellan defilering och start. Anledningarna är flera:

• Kontrollen behöver göras i stallet utan utrustning på hästen för att man ska kunna se ordentligt utan utrustning i vägen. Kontrollen ska inte heller genomföras i en stressig miljö då det kan riskera säkerheten för både häst och den som kontrollerar.
• Väntetid för övriga ekipage som är startklara ska undvikas.
• Det är osannolikt att blödningen hinner upphöra innan loppet och om det gjort det finns ändå en ökad risk att hästen börjar blöda igen.
• Det finns inte fysiska eller personella resurser att hantera en sådan kontroll. Olika banor och tävlingsdagar har olika förutsättningar och reglerna måste vara lika oavsett bana.

Varför bestraffar ni små skador, som bett i tungan, som hästen inte lider av?

Om hästen blöder synligt innan defileringen och det konstateras att det är en mindre skada som inte påverkar hästen och som snabbt slutar blöda kan hästen starta. Men vid och efter defilering stryks hästen direkt vid tydlig observation av blod. På den korta stunden som kvarstår till start går det inte att genomföra en säker kontroll (se ovan). En häst som blöder är inte i tävlingsmässigt skick. Den konstaterandet bygger på djurskyddslagen, vårt reglemente och även det allmänna förtroendet för vår sport.

Vem är behörig att konstatera att en häst blöder?
Rutinen ska användas vid säker observation av synligt blod på hästen. Alla förordnade tävlingsfunktionärer har en skyldighet att rapportera blod eller andra observerade skador på hästen till måldomarnämnden. Om annan person rapporterar blod ska en förordnad tävlingsfunktionär konstatera förekomsten av blod.

Vem är behörig att kontrollera häst som blöder?
I normalfallet är det banveterinär och/eller stallbackskontrollant som gör den närmare kontrollen av häst som observerats blöda. Det kan också vara en annan förordnad tävlingsfunktionär.

Kan häst diskvalificeras på grund av observation av blod?
Nej, en häst diskvalificeras inte under loppet eller i efterhand på grund av observation av blod. Däremot ska en kontroll efter loppet genomföras för att undersöka skadan och besluta om eventuella påföljder som startförbud.

Vad blir konsekvenserna för hästen om den blöder efter lopp?
Hästen ska då undersökas efter loppet. Den kan beroende på skadans art få startförbud. Den kan få riktad kontroll vid nästa start eller, i allvarligare fall, krav på friskintyg.

Vad blir konsekvenserna för tränaren om hästen blöder?
I första hand får hästen startförbud men i vissa fall kan böter utdömas, exempelvis vid blödande hov, vilket inte är någon förändring från tidigare.

Förut har det varit banveterinären som har bedömt till exempel en skada. Behövs inte det längre?
Det är inget krav att banveterinär ska konstatera förekomst av blod för att hästen ska strykas. Banveterinär har alltid rätt att neka en häst att starta. Stallbackskontrollanten och/eller banveterinären gör vanligtvis kontrollen och har tät dialog och samarbete med varandra på banan. De rapporterar sedan vidare till måldomare.

Vem är ansvarig för vad?
Stallbackskontrollanten ansvarar för att kontrollen dokumenteras. Banveterinären arbetar enligt författningar och instruktion för banveterinärer med smittskydd och djurskydd inför och under tävling. Måldomarnämnd fattar beslut om till exempel startförbud eller böter.

Vad gäller under Elitloppet kring försök och final?

En av anledningarna till att vi tydliggjorde reglerna var för att skapa en mer enhetlig bedömning och hantering på alla banor, oavsett tävlingsdag. Så samma regler gäller för Elitloppet. Om en häst konstateras blöda mellan defilering och start kommer den att strykas och få startförbud. Om en häst blöder efter ett försök och efter kontroll konstateras med sår som behöver som behöver tid att läkas så får den omedelbart startförbud.

Kommer Svensk Travsport att göra några justeringar i rutin eller reglemente?

Vi utvärderar löpande våra rutiner och reglementen. En del av det arbetet innebär att finjustera hanteringen och reglementet utifrån de erfarenheter som skapas.