Man bör ha i åtanke att de betäckningssiffror som redovisas under hösten aldrig är helt exakta, då det fortfarande kan tillkomma eller falla bort något eller några ston. 35 ston finns på flera hingstars språngrullor, det vill säga är dubbelbetäckta, att jämföra med fjolårets 40. Antalet unika betäckta ston är 8 ston färre än i fjol, ca 1,7 procents minskning.

Antalet betäckningar av svenska ston med i Sverige uppstallade hingstar var i år 453, medan 44 ston betäckts med i Norge uppstallade hingstar. Motsvarande siffror för 2024 var 444 respektive 66, vilket innebär en liten men glädjande ökning i antalet ston för hingstar uppstallade i Sverige. Fördelningen av betäckningar mellan hingstar uppstallade i Norge respektive Sverige varierar givetvis utifrån vilka hingstar som står uppstallade i respektive land. 

– Den sedan många år totalt sett minskande kallblodspopulationen är ett stort orosmoln både vad gäller framtida tävlingar och för rasen som helhet, och leder dessutom till en accelererande ökning av inaveln, säger Svensk Travsports avelschef Christina Olsson.

Två hingstar med full bok och sänkta kvoter 2026

Som en del av den svensk-norska avelsplanen och med målsättning att begränsa den alltför stora inavelsökningen sänktes betäckningskvoterna för några år sedan till 70+25 och den kvoten kommer nu i enlighet med den nya avelsplanen sänkas igen till 60+20 nästa år.

Två i Sverige uppstallade hingstar nådde i år maximala kvoten 70 ston Ängsborken e. Bork Odin och Overviks Prinsen e. Will Prinsen. Det var länge sedan det var två fullbokade hingstar i kallblodsaveln och båda dessa mycket efterfrågade hingstar var dessutom uppstallade på samma ställe, Monster Trav/Frasse Fransson. De hade dessutom några norska gästston i Sverige för betäckning som redovisas i Norge.

Därnäst kom Elitbelönade hingsten Tekno Odin (e. Moe Odin) som hade 39 ston följd av Tangen Bork (e. Bork Odin) med 23 ston och Brenne Bas (e. Horgen Tore) och Lome Brage (e. H.G. Balder) som båda hade 21 ston. Alla dessa mest efterfrågade hingstar representerar Eldings hingstlinje. Overvik Prinsen har en härstamning med snabba generationsväxlingar med Elding först i fjärde generationen dock på både mor- och farssidan.

– Betäckningssiffrorna är glädjande nog bättre än vad vi befarade i början av säsongen. Att väldigt många hingstar släkt med varandra utgör en risk för framtiden. Det vore önskvärt med fler udda stammade bland de mest nyttjade hingstarna, säger Christina Olsson.

Hälsingland dominerar aveln

Hudik Stallion och Monster Trav i Hälsingland managerade tillsammans 17 kallblodshingstar med betäckningsbevis 2025. Hingstar som ingår i de hingstparkerna hade mer än 60 procent av betäckningarna, vilket gör att landskapets dominans i kallblodsaveln stärkts ytterligare.

Kallblodsaveln är geografiskt lokaliserad mer norrut än uppfödningen av de flesta andra hästraserna och inte sällan i glesbygd, vilket är något att beakta exempelvis rörande seminskick, tillgång på veterinärer och transporter av ston och föl.

Udda stammade hingstar extra värdefulla

En vetenskaplig beräkningsmetod används numera i samband med avelsvärderingarna för att hitta hingstar som är mindre besläktade med populationen i syfte att ta tillvara mer udda blod i aveln. De hingstarna är nu utmärkta med en särskild symbol på Breedly.com och tre av dem har verkat i svensk avel under året och tillsammans fått 25 ston. Några hingstar har också godkänts med just inavel och lågt släktskap som skäl. Prestationskraven på unga hingstar är också lägre i avelsplanen i syfte att få snabbare generationsintervall och hitta de naturliga talangerna.

– Svensk kallblodsavel och -sport står stark och utvecklas mycket positivt, men kallblodstravaren är en liten och hotad svensk-norsk ras och det är då extra betydelsefullt att tillvarata blod från mer udda stammade hingstar. Det är mycket viktigt att populationen inte blir för liten och att det finns en ”genetiskt bredd” i rasen, så de vikande siffrorna oroar verkligen, säger Christina Olsson.

Avelschansen fortsätter även 2026

En mer omfattande utvärdering av Avelschansens första år avseende födda föl och inavelsutveckling är påbörjad av forskare på SLU. De föl som föds som ett resultat av Avelschansen ska följas upp till och med tre års ålder, det vill säga så länge de omfattas av incitamenten.

Avelschansen sjösattes inför betäckningssäsongen 2023 efter flera års samarbete mellan Svensk Travsport och Det Norske Travselskap samt forskare i båda länderna. Den tillkom i syfte att vara avelsstimulerande och motverka den alltför höga ökningen av inavel. Avelschansen lägger fokus på stimulans via incitament i stället för till exempel omfattande begränsningar av ston på språngrullor, förbud för många besläktade hingstar och liknade lösningar. En mer omfattande redovisning av varje enskilt betäckt sto och vilka hingstar som då har använts kommer att publiceras inom kort.

– Vi tror att stimulans i stället för förbud ger bättre utfall på sikt. Förbud har dessutom sällan en uppmuntrande inverkan och vi behöver verkligen vara väldigt rädda om alla som vill föda upp och äga kallblodstravare. Det är viktigt med den utvärdering Avelschansen som påbörjats, säger Christina Olsson

Saknade betäckningar i redovisningen

Det kan finnas ston som inte redovisats än eller missats då betäckningarna redovisas i två olika länder. De som betäckt med en i Norge uppstallad hingst kan kontrollera om deras sto finns med i dokumentet nedan. För hingstar uppstallade i Sverige kommer stona finnas på sportapp.travsport.se inom kort.

– Saknas stoet i redovisningen av betäckningar med i Norge uppstallade hingstar behöver stoägaren kontakta den norske hingsthållaren och eventuellt DNT, eftersom språngrullorna då behöver kompletteras, förklarar Christina Olsson.

Nedan finns alla betäckningssiffror för 2025 för de kallblodiga hingstarna.