När vi tittar på respektive ras ser vi en positiv trend för varmbloden, från 9,97 startande per varmblodslopp januari-februari 2024 till 10,06 under samma period ifjol och i år är siffran under årets första två månader 10,14. På kallblodssidan har vi tyvärr en negativ utveckling under årets första två månader, från 10,37 startande per lopp 2024 till 9,83 ifjol och ner till 9,40 hittills i år.

Vi följer hela tiden upp och utvärderar statistik och siffror och en sak vi identifierat efter fjolårets sammanställning är att stonas andel av starter och intjäning har minskat i vardagstravet. De 2-3-åriga stona ligger stabilt på sin andel, de fyraåriga stona däremot skulle behöva en lite större andel av prispengarna för att komma upp i rätt nivå. Vi genomför en konkret åtgärd under 2026 när vi utökar antalet lopp i Svensk Travsports Unghästserie och dessutom höjer de loppen från 50 000 kr i förstapris till 60 000 kr i förstapris. Vi har under de senaste åren även höjt upp stonas andel inom STL med Stodivisionen och Diamantstoet. Däremot har femåriga och äldre ston i vardagstravet tappat de senaste åren. En orsak är att antalet stolopp minskat och en anledning till detta är ett utökat användande av delningspropositioner i breddlopp och i vardagstravet. "Delningsproppar" har många fördelar, ger ofta många anmälda men det missgynnar också ofta stona som i den typen av lopp tävlar på lika villkor med hingstar/valacker och då har svårare att räcka till. Här tittar vi tillsammans med banorna på olika typer av åtgärder vad som kan passa på respektive bana. Vi kommer troligen att se både fler rena stolopp och fler lopp med fördel för ston, där stona får ha tjänat mer pengar än hingstar/valacker. Flera banor har hört av sig med specifika åtgärder som vi kan göra hos dem.

I förra veckan var jag med i en frågestund hos Travhästägarna. En av många frågor som kom upp var önskemål om flera P22-lopp. Vad är då P22? Kortfattat kan vi säga att om loppet är stängt vid 300 000 kr så kommer de tolv hästar som har startprissumma närmast 300 000 kr med i startlistan oavsett startpoäng. Detta är något som används i Frankrike och frågan gällde om vi kunde använda det även i Sverige. Svaret är att det förstås är möjligt, men en tydlig nackdel är att loppen ofta kan bli ojämna. Hästar med låga startpoäng kan komma med före hästar med höga startpoäng vilket gör att det oftast kan upplevas som mer skiktade lopp och mer lättlöst för spelarna. När det är viktiga speldagar med streckspel med hög omsättning är det väsentligt att vi kan presentera jämna och spelvänliga startlistor, med P22-lopp finns en risk att loppen blir mer ojämna. Därför används det sällan, men i lägre divisioner som vardagstrav och breddlopp kan P22 absolut vara ett alternativ om banan så önskar.

Vi får ofta höra att prispengarna inte har ökat på 20 år. Det är förstås felaktigt. Från 2005 till 2025 har prispengarna ökat från 628 miljoner kronor 2005 till 1 024 miljoner kronor 2025, en ökning med närmare 400 miljoner kronor på 20 år. Många upplever kanske att förstapriserna inte ökat, men värt att notera är att ett lopp med 25 000 kr i förstapris på en mellanbana 2005 hade en totalprissumma på 55 500 kr till de sex främsta, idag när ett lopp med 25 000 kr i förstapris körs på en småbana delas det ut prispengar till alla startande med en total prissumma på 77 500 kr till 82 000 kr beroende på om det är 12 eller 15 startande. Alltså en ökning med 22 000 – 26 500 kr per 25 000-kronorslopp.

Under 2025 införde vi 17 varmblodslopp och två kallblodslopp i monté med namnet Svensk Travsports Montéserie. Alla loppen hade 60 000 kr i förstapris och sju fasta priser. Vi placerade ifjol ut loppen runt om i Sverige med god spridning på olika typer av tävlingsdagar så att många skulle kunna ta del av pengarna. Vi behåller loppen i år och har tillsammans med SMR (Svensk Monté Riksorganisation) valt att placera loppen i största möjliga mån på STL-dagar under sommarhalvåret på lördagar för att montésporten ska få synas i travsportens finrum i större utsträckning. Vi hoppas att detta ska kunna bli en injektion och ett lyft för montésporten.

En annan återkommande fråga är vad som händer med prispengar som inte delas ut. På en tävlingsdag kan det vara mellan 0 – 50 000 kr av de budgeterade prispengarna som inte delas ut beroende på antal startande och hur många strukna eller diskade det var i loppen. De överblivna prispengarna flyttas då till senare under året på respektive bana och här får banan själv vara med och bestämma om man till exempel vill höja enskilda lopp, höja breddlopp från 12 000 kr till 15 000 kr eller om man vill ha åtta fasta priser i några lopp. En bana kan helt enkelt inte flytta överblivna prispengar till annat i verksamheten utan de medel som är budgeterat som prispengar ska också delas ut som prispengar.

Det var allt för den här gången. Vi hörs igen om ca en månad.

Mattias Stenby