Trav körs från lunchtid till sent på kvällen. På ett år körs runt 8 000 lopp i Sverige med 12 000 startande hästar som tränas och körs av 4 000 licensinnehavare. Travsporten är en folkrörelse som engagerar.

I Sverige tävlar vi med två olika hästraser; varmblod och kallblod. Varmbloden är vanligast, för dem körs runt 90 procent av loppen. 

Tävlingsdagen

Ungefär så här går en tävlingsdag går till.

Innan loppet
De flesta travbanorna i Sverige mäter 1 000 meter. Vi har även några 800-metersbanor och en bana som mäter 1 609 meter (en engelsk mile). Banorna har doserade kurvor, vilket betyder att de lutar inåt. Forskning har nämligen visat att dosering underlättar för hästarna och att det minskar risken för skador avsevärt.

Hästarna anländer till banan i god tid innan sina lopp. De lastas ur transporterna och varje häst får en egen box där de kan ladda upp inför loppet. Alla boxar är noga rengjorda och plomberade för att undvika smittspridning och spår av eventuella mediciner eller annat som kan ge utslag i ett dopningsprov.

Innan loppen värms hästarna upp. Det innebär att de joggas i lugnt tempo några varv runt tävlingsbanan, eller på en annan bana vid sidan om. Ibland väljer tränarna att låta hästarna sträcka ut en liten bit i ett snabbare tempo. Det är högst individuellt från häst till häst hur värmningen går till.

Hästarna har olika färger på sina nummerbrickor för att publiken, funktionärerna och veterinären ska se vilka de är. Varje lopp har sin egen färg. I programmet kan du se vilka färger som gäller.

Inför varje lopp samlas de hästar som ska starta i en så kallad defileringsvolt. Där har banveterinären och ekipagekontrollanten möjlighet att studera hästarna närmare. Efter uppsamlingen på defileringsvolten defilerar hästarna i nummerordning förbi publiken och måldomaren.

Efter defileringen är det dags för de sista förberedelserna inför start. Alla hästar gör en (eller flera) så kallad provstart i tävlingstempo på publiksidan. Provstarterna görs dels för att veterinären och funktionärerna ska få studera hästarna ytterligare, dels för att publiken ska få chansen att se hästarna en sista gång innan de lägger sina spel, och även för att hästarna ska få en sista uppvärmning inför start.

Under loppet
De vanligaste tävlingsdistanserna i Sverige är 1 640 meter (kort distans), 2 140 meter (medeldistans) och 2 640 meter (lång distans). Maximalt 15 hästar kan starta i samma lopp och vi startar loppen med hjälp av två olika metoder; voltstart och autostart.

Voltstart innebär att hästarna samlas upp på ett förutbestämt vis i olika volter. De cirklar sedan runt och vänder upp i körriktningen (vilket är motsols) under startkommandona KLART-ETT-TVÅ-KÖR. För att göra loppen jämnare kan hästarna i voltstartslopp belastas med så kallade tillägg, vanligtvis beroende på hur mycket pengar de tjänat. Varje tillägg är 20 meter långt.

I de lopp som startas med autostart samlas hästarna bakom en bil försedd med gallervingar. Bilen accelererar mot startplatsen och fäller ihop vingarna när startlinjen nås.

I loppet kontrolleras varje steg hästarna tar och varje manöver kuskarna gör av våra domare och funktionärer. Hästarna ska trava. Galopp och passgång är otillåtet, och hästarna kan diskvalificeras för otillåten gångart. Även kuskarna studeras noga. De får till exempel inte köra snävt mot ett annat ekipage eller driva sina hästar för mycket. Loppen filmas från olika vinklar för att domarna ska kunna titta på situationer i loppen även i efterhand.

Under loppen anges flera mellantider. Inom travsporten i Sverige använder vi oss av kilometertider, det vill säga hur snabbt hästen skulle ha sprungit 1 kilometer på, för att få mer jämförbara tider.

Om det är hårt i mål kan måldomarnämnden studera målfotot för att se vilken häst som var först i mål.

Efter loppet
Alla hästar tas om hand av sina skötare. Hästarna skrittas av och de får duscha och ta igen sig innan de görs i ordning för hemfärd.

Någon, eller några hästar, kan efter loppet tas ut för dopningsprov. Såväl vinnande som förlorande hästar kan få lämna ett dopningsprov.

Travsporten engagerar många. På stallbackarna och publikplatserna runt om på våra banor möts människor ur skilda samhällsskikt med olika bakgrunder runt ett gemensamt intresse. Ett intresse där kombinationen av förväntan, förhoppningar, glädje – och ibland sorg – äger rum runt hästen.

Mer om funktionärerna och banveterinärerna

Läs mer om våra domare, funktionärer, banveterinärer och vårt antidopningsarbete via länkarna i rutan längst ner på sidan.