Avelsmål

För den svenska varmblodiga travarrasen är det övergripande avelsmålet att svensk travsport ska ha en avel och uppfödning, som skapar förutsättningar för en högkvalitativ sport med tävlingsindivider som är anpassade till den svenska travsportens uppläggning och inriktning. Avelsmålet ska dessutom vara att producera sunda, lätthanterliga, distansstarka och rentravande tävlingshästar, som ska vara konkurrenskraftiga såväl nationellt som internationellt både som unghästar och som äldre travare samt ha ett gott tävlingspsyke med utpräglad vinnarinstinkt. Ändamålsenlig exteriör eftersträvas och hästarna ska efter avslutad tävlingskarriär kunna fungera som sunda avelsdjur med god reproduktionsförmåga.

I samråd med Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT) har Svensk Travsport bestämt att en så kallad VDN-beskrivning (varudeklarering) med värderande omdömen och poäng (inga poäng för listhingstar*) ska göras vid individprövningen. Med detta system förbjuds ingen varmblodshingst att verka i aveln om den inte har eller nedärver defekter som strider mot djurskyddslagen.

Avelsvärderingar av varmblodiga hingstar sker två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten.

Så här går bedömningen till

De fyra moment som tillsammans utgör avelsvärderingen vägs samman till ett slutgiltigt omdöme. Dessa vägs in olika beroende på arvsmässig betydelse. Man har tagit hänsyn till olika egenskapers inverkan på de prestationer som just travhästar ska utföra. Här följer en kort summering av de för varmblod ingående bedömningsmomenten och deras betydelse för slutomdömet på hingsten. 

Prestationer
Bedömningen sker utifrån all tillgänglig statistik. Vilken konkurrens hingsten har tävlat i och vid vilken ålder han utfört sina prestationer bedöms. Resultatens fördelning över olika distanser studeras också. Det är främst prestationerna till och med fem års ålder som blir föremål för en analys, eftersom man vet att arvbarheten på prestationer hos äldre hästar är låg. Prestationerna är den bedömningsfaktor som väger tyngst. I det offentliga omdömet redovisas:

• Hingstens resultat år för år

• Hingstens fem vinstrikaste prestationer (placering/lopp/motstånd/prissumma/ålder) vilket tydligt visar hingstens kapacitetsnivå, tidighet med mera

• Ett sammanfattande omdöme om hingstens prestationsförmåga

Hingstar som värderas på avkommors prestationer
En varmblodig hingst kan bli avelsvärderad på grundval av sina avkommors prestationer. På en sådan hingst ställs minimikravet att han ska ha minst sex till åtta startande svenska avkommor, vilka har tävlat i olika tävlingsmiljöer. De ska också vara födda av olika mödrar, vilka inte är närmare släkt sinsemellan. Vid bedömningen av en hingst med mindre än 20 avkommor sammanvägs avkommornas och hingstens egna meriter.

Härstamning
Härstamningen bedöms även här på grundval av ett omfattande statistiskt material som väger in närbesläktade individers prestationer och position i respektive kull. Man studerar också hur "tät" stamtavlan är när det gäller egenskaper som man vet har hög arvbarhet till exempel tidighet. Härstamningen är givetvis en mycket viktig del av hingstens avelsprofil. I det offentliga omdömet ingår en sammanfattning av härstamningens kvalitet. 

BLUP-index och inavelsgrad redovisas för varje hingst som uppfyller kriterierna för ett avelsindex. I rutan nedan kan du hitta läsa mer om avelsindex.

Hållbarhet/hälsa
Hingsten genomgår en grundlig veterinärundersökning där gamla skador, svagheter i konstitutionen och röntgenmässiga förändringar registreras. Röntgen görs i förväg och röntgenbilderna skickas för bedömning av nämndens veterinärer. Detta material utgör en värdefull framtida faktabank. Speciell uppmärksamhet ägnas defekter som man vet nedärvs i hög grad samt svagheter som kan vara direkt hämmande för en avelshingst, till exempel defekter i könsorganen.

I det här sammanhanget vill vi gärna påpeka att hållbarhet och slitstyrka är begrepp som bör hållas isär. Slitstyrka avser hästens förmåga att starta tätt över en längre tidsperiod. Det kan vissa hästar göra trots en viss skörhet i konstitutionen eller relativt låg prestationsnivå. Hållbarhet anger däremot förmågan att tåla stor påfrestning under en mer koncentrerad tidsperiod utan någon större skadepåverkan exempelvis i samband med en framgångsrik säsong i årgångsloppen. Ur avelsmässig synpunkt är hållbarheten intressant medan slitstyrkan saknar arvsmässig betydelse.

Nämnden beskriver hingstens skick och de eventuella skador och veterinära anmärkningar hingsten uppvisar:

• Resultat av röntgenundersökning redovisas för alla leder, även de utan fynd

• Hingstens temperament vid visningen beskrivs

Exteriör
När man beskriver hästens exteriör koncentrerar man sig i första hand på de detaljer som man genom forskning vet har betydelse när det gäller travhästars hållbarhet vid tävling. Det finns dock åtskilliga exempel på individer som tävlat i elitskiktet trots exteriöra avvikelser. De flesta hästar blir emellertid aldrig stjärnor, och det är exteriörkraven på genomsnittshästen som arbetet måste ta fasta på. I första hand vill man göra en beskrivning till ledning för uppfödare som ska använda hingsten så att det blir lättare att få ett helhetsintryck och kompensera svagheter eller bibehålla plusvärden hos stoet. Denna information har viss betydelse ur ytterligare en synpunkt: Exteriören inverkar ofta vid prissättning av unghästar som ska säljas. Den kan ofta bli "tungan på vågen" vid val mellan två i övrigt likvärdiga individer.

Beskrivningen inleds med ett sammanfattande omdöme om hingstens storlek, typ och harmoni

• I tur och ordning beskrivs huvud – hals – bål – extremiteter – rörelsernas korrekthet

• Hingstens olika mått anges.

Listhingstar

Hingstar från länder med ett avelsvärderingssystem (till exempel Frankrike och de nordiska länderna) som ska vara uppstallade utomlands och användas som så kallade "listhingstar" i Sverige kan bedömas "pappersvägen" (så kallad listning) som tidigare under förutsättning att de är "godkända" i dessa länder. I annat fall måste de visas i Sverige.

Även hingstar som är uppstallade i ett tredje land (utanför Europa) så som Australien, Nya Zeeland, Kanada och USA som inte har någon avelsvärdering kan bedömas "pappersvägen"/listning utan att visas i Sverige.

Betäckning med hingst uppstallad utomlands

Vid betäckningar utomlands, inom Europa, ska hingsten vara VDN-beskriven enligt svensk modell för att avkomman ska kunna stambokföras med full starträtt och rätt till uppfödarepremier. Det räcker alltså inte med att den är "godkänd" i sitt uppstallningsland. 

Vid betäckningar utanför Europa, det vill säga i tredje land, gäller andra regler. Kontakta gärna Svensk Travsport innan betäckning.

Om du vill läsa mer om avelsvärdering kan du beställa vår broschyr "Avelsvärdering av travhingstar" från vår Webbshop.