För att föl ska kunna grundregistreras som svenska gäller att svenskregistrerade ston (ston i den svenska stamboken) från och med 2026 endast får betäckas, och fölen födas, i något av följande länder som ingår i den svenska travstambokens utökade geografiska område: Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge och Tyskland.

Identifiering av föl födda utomlands från 2026

Fölen ska identifieras och chipmärkas, med godkänt chip försett med aktuell landskod, i födelselandet. Det är alltså inte längre tillåtet att transportera föl till Sverige – varken vid moderns sida (”foal by foot”) eller utan modern – för identifiering från och med 2026.

Av Svensk Travsports särskilt godkända identifierare kommer att åka till aktuella länder vid två tillfällen årligen för att identifiera fölen och ta hårprov för härstamningsanalys inför stambokföring. Chipmärkningen måste då redan ha utförts och chipmärkningsrapport  inklusive konturdiagram ska skickas med e-post till Svensk Travsport (ST), samt originalen lämnas till ST:s utsända identifierare.

Fölens ägare ansvarar själva för att anmäla dem till identifiering och vara införstådda med vad som krävs för att identifiering ska kunna ske.

Tidsgränser

De utlandsfödda fölen behöver inte längre identifieras före årsskiftet, utan tidsfristerna för registrering blir från och med 2026 desamma som för föl födda i Sverige.

Detta innebär att komplett registreringsansökan (inklusive språngsedel) ska vara inkommen allra senast inom ett år från fölens födelse för att registrering ska kunna ske. Förseningsavgifter börjar tas ut om ansökan kommer in senare än 3 månader efter fölens födelse och ökar sedan vid 6 respektive 9 månaders ålder.

Avgifter för identifiering

Avgifterna för stambokföring varierar utifrån i vilket land identifieringen utförs. Observera att identifiering endast får utföras av ST:s identifierare med särskild behörighet.

Fölen kommer inte att bli fullständigt stambokförda och därmed varken berättigade till tävling eller avel inom travsporten förrän avgifterna har betalats och alla regler har efterföljts.

Svenska varmblodsföl födda utomlands från och med 2027

Uppfödare av utlandsfödda svenska föl/hästar kommer fortfarande få uppfödarpremier, men med en lägre procentsats på insprungna pengar än för föl födda i Sverige (se tabell):

Utöver ovanstående tillkommer differentierade prismedel i ST:s unghästserie, där hästar födda i Sverige fr om 2027 kommer att få högre prispengar.

Svenska varmblodsföl födda utomlands 2026

För föl födda 2026 blir det i vissa avseenden ett övergångsår då deras mödrar redan var betäckta när beslutet om ändrade regler togs. Uppfödarpremier utbetalas som tidigare, dvs efter nuvarande modell, läs mer via länken nedan.

Frågor och svar

F: Vad gäller för ett dräktigt avelssto som har varit svenskregistrerat, men nu är definitivt exporterat till ett annat land. 
S: Det är ingen ändring mot tidigare. Moderstoet måste vara i svenska stamboken, dvs registrerat som svenskt vid fölningstillfället, för att avkomman ska kunna grundregistreras som svensk. Moderstoet måste alltså ha återimporterats (definitivt) innan fölning.

F: Jag har ett dräktigt avelssto registrerat i svenska stamboken och nu vill jag registrera fölet som svenskt, trots att det kommer att födas utomlands. Hur gör jag då?
S: Skicka in ansökningshandlingar som vanligt och du får sedan vidare information. Fölet får inte längre resa till Sverige för identifiering, utan en av ST utsänd identifierare kommer att åka ut vid två tillfällen per år till en fast kostnad. Föl födda utomlands från och med 2027 får lägre uppfödarpremier och lägre prismedel i ST:s unghästserie, se ovan.

F: Jag har ett sto som ska föla i Frankrike i maj 2026, och planerar att ta hem fölet till Sverige på hösten efter avvänjning. Kan jag då ordna identifieringen av fölet hemma i Sverige?
S: Nej, alla föl som föds utomlands ska chipmärkas och identifieras i födelselandet.

F: Får man inte betäcka sitt svenskregistrerade sto utomlands, om man tar hem henne och fölar i Sverige?
S: Det går bra att betäcka utomlands om det görs i något av de åtta länder i Europa som ingår i Svensk Travsports utökade geografiska område (se ovan). Ett föl kommer inte längre att kunna grundregistreras som svenskt om moderstoet har betäckts som svenskregistrerat  i ett europeiskt land utöver de nämnda åtta länderna eller något av tredjeländerna USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.