Uppdatering av avelsvärderingssystemet för varmblodiga travhingstar

För att bibehålla och utveckla den svenska travsportens och travavelns ledande position behövs ständiga analyser och utvecklingsarbete. Vi har ett ansvar för sportens och avelns utveckling och inte minst djurskyddet.

2010 sjösattes en förändring av avelsvärderingssystemet som då gick till ett informationsbaserat system med fem nivåer av skattade avelsvärden i stället för att hingsten, som tidigare, blev godkänd eller kasserad. Förändringen har inneburit en större frihet och ett större utbud för uppfödarna vid val av hingst. Det finns påtagligt större kvalitetsskillnader mellan hingstarna än tidigare, men också tillgång till en förbättrad och mer omfattande information.

När ett antal år nu gått har avkommeresultaten för de hingstar som avelsvärderats 2010 och senare kunnat analyseras och en utvärdering av det förändrade avelsvärderingssystemet har genomförts. Denna utvärdering har föranlett några mindre förändringar i avelsvärderingssystemets regelverk som kommer att träda i kraft hösten 2019.

Resultat från utvärdering av avelsvärderingen

Utvärderingen visade att det fanns en stor samstämmighet mellan hingstens skattade avelsvärde och avkommornas tävlingsresultat. Avkommorna till hingstar med ett högt eller mycket högt skattat avelsvärde presterade i genomsnitt bättre än de med medelmåttigt, lågt och mycket lågt skattade avelsvärden, även om det förstås fanns individuella skillnader och undantag.

Den analys och uppföljning av systemet som gjorts visar:

• Att det finns en stor samstämmighet mellan fadershingstarnas skattade avelsvärde och avkommornas tävlingsresultat.
• Att hingstarnas egna tävlingsprestationer verkar öka i betydelse gentemot härstamningen för avels-/avkommeresultaten, men att även härstamningen hade en positiv korrelation.
• Att det är mer osäkert att bedöma av avelsvärdet på mödrarna i avelshingstarnas härstamningar än för fäderna då bedömningen av ston är osäkrare främst på grunde av färre avkommor men även större miljöeffekter. Mödrarna visar ett lägre samband med avelshingstarnas avkommeresultat än fäderna.
• Att härstamningsvärderingen utifrån avkommornas tävlingsresultat totalt sett verkar väl anpassat. 
• Att hingstar med högt och mycket högt skattade avelsvärden visade vid utvärderingen högre genomsnittliga avelsindex än de med medelmåttigt, lågt eller mycket lågt.
• Att avelshingstarnas veterinära status som grupp betraktat inte har något påvisat samband med avkommornas tävlingsresultat.
• Att den veterinära bedömningen av hingstarna är präglad av miljöeffekter, men att informationen har stor betydelse för den enskilde uppfödaren då vi vet att till exempel Ostoechondros har viss ärftlig bakgrund. 
• Att avelshingstarnas exteriör som grupp betraktat inte har något påvisat samband med avkommornas tävlingsresultat.
• Att även exteriöra egenskaper är ärftliga och har stor betydelse för uppfödarna vid hingstvalet då det bland annat påverkar unghästarnas attraktivitet på marknaden.
• Att det är betydligt mer osäkert att skatta ett förväntat avelsvärde för ostartade hingstar än för de med egna tävlingsprestationer.
• Att det i gruppen avelshingstar med mycket lågt skattat avelsvärde återfanns många ostartade hingstar som saknade tävlingsmeriter som underlag till bedömningen.

Vad förändras nu i avelsvärderingen?

Från och med höstens avelsvärdering 2019 kommer gruppen mycket lågt avelsvärde att tas bort och slås samman med lågt. Det blir fyra grupper skattade avelsvärden, mycket högt – högt – medelmåttigt och lågt, i stället för som tidigare fem.

Då information om hingstarnas veterinära status och exteriör, som grupp betraktat, inte visat något tydligt samband med avkommornas tävlingsresultat tas det bort som underlag till de skattade avelsvärdena. Däremot kommer informationen att utökas och förbättras då det ändå har stor betydelse.

Värdet av hingstarnas egna tävlingsprestationer ökas med 10% enheter vid bedömningen av det skattade avelsvärdet, eftersom det skett en förskjutning till att prestationerna har något större betydelse för avelsresultaten än vad tidigare analyser visat.

Vill du läsa mer om avelsvärdering och om det nuvarande systemet kan du använda länken i rutan till höger och sedan navigera i vänstermenyn.

Bilden: Raja Mirchi, en av de  första svenskfödda Elithingstarna någonsin, erhöll ett mycket högt skattat avelsvärde vid sin avelsvärdering.

Christina Olsson
christina.olsson@travsport.se