Foto: Svensk Travsport

En översyn av tävlingsreglementet och drivningsreglerna pågår

Det har blossat upp en omfattande debatt om travsportens tävlingsreglemente och måldomares bedömningar efter förra veckans final i Paralympiatravet på Åby. Det handlar om paragraf 60 som bland annat säger att det inte är tillåtet att höja handen ovanför axeln vid spödrivning. Kusken Eric Raffin dömdes för just en sådan förseelse bakom vinnande Délia Du Pommereux, en dom som överklagats till överdomstolen.


Travsportens reglementen har utvecklats under många år med både skärpta regler och påföljder, allt för att värna om hästarna och för att travsporten ska vara ett föredöme inför alla som på något sätt följer den. Den nu mycket omdebatterade regeln om hand över axeln i samband med drivning infördes för 3 år sedan som ytterligare ett led i det arbetet.

Även den europeiska travunionen UET har en motsvarande formulering: “Whipping is restricted to an action which ensures the whip is not raised above the shoulder height of the driver”. Således är denna regel inte unik för Sverige, utan ska gälla i samtliga UET-länder.

Det finns stora kulturella skillnader mellan travländerna, men Svensk Travsport har tillsammans med andra skandinaviska länder i många år oförtrutet arbetat internationellt för en bättre och harmoniserad körkultur. Även om det återstår en del arbete har travländerna närmat sig varandra i rätt riktning och frågan förs ständigt upp på dagordningen.

Reglementet grund för förtroende

Aktiva, publik, spelare, måldomare, funktionärer och alla andra intresserade har rätt att kräva tydliga regler som är enkla att förstå och förhålla sig till. Tävlingar som utgår från ett synsätt om fair play, lika villkor och att våra hästar ska behandlas med kunskap, kärlek och respekt.

Samtidigt är regeltolkningar såväl nationellt som internationellt ett ämne som ständigt diskuteras i alla sporter. Åsikter om det borde dömts straff, frispark, gult eller rött kort får känslorna att svalla i stort sett i varje fotbollsmatch.

Att koppla samman regler med beslut på ett konsekvent sätt är ofta en balanseringsakt på slak lina för de som är satta att döma. Det gäller inte minst situationer i samband med upplopp. Travsporten har arbetat länge med frågan kring körspö och gjort flera insatser för att få bort felaktigt användande. Nästan varje år skärps regler eller påföljder och drivningskulturen har absolut blivit bättre. Vårt arbete har gjort att vi har kommit långt, men vi är långt ifrån framme.

Ett nytt drivningsreglemente

Jag har i tidigare VD-brev informerat om att vi under en tid arbetat med en översyn av tävlingsreglementet och drivningsreglerna. Paragraf 60 om drivning håller på att ses över med målsättningen att körspö endast ska få användas för lätt maning och korrigering. De senaste månaderna visar att det finns behov av skärpningar men också förtydliganden och det arbetas med texten inom reglementskommittén.

I grunden handlar det om att körspöet endast ska användas på ett sätt där vi sätter hästen i centrum. I debatten som pågått nu är det många starka åsikter som också handlar om att det måste vara de som inte kör schysst som ska få påföljder. Det håller jag verkligen med om och det är också det som reglementen syftar till. Men att få till en fullständig tydlighet för alla situationer är inte helt enkelt. Förbundet arbetar utifrån ett brett angreppssätt innehållande följande områden:

  1. Reglementet och påföljdsmall. Vi är en sport som anpassar våra regler till en stark hästvälfärd. Rätt använt är körspöet viktigt ur säkerhetssynpunkt och för att kunna korrigera och kommunicera. Schysst och säker körning ska vara en del av travsporten.
  2. Utbildning – centralisering av måldomarkåren. För att få till en långsiktig förändring ska utbildningar för både funktionärer och aktiva på alla nivåer ges större plats. Vi ser över möjligheten att knyta måldomarna närmare förbundet genom att ta över förordnande och arvodering och ge dem mer likvärdiga förutsättningar samt kunna arbeta mer med uppföljning och samordning.
  3. Utveckling, forskning och teknik. Ju mer vi vet om användning av körspöet desto mer kan utbildningar och reglementen förbättras. Svensk Travsport undersöker även möjligheten att använda nya tekniska lösningar, till exempel mjukare spön eller sensorer.

Chefsjurist, marknadsavgift, STAD och Elitloppet

Liv Färndahl har rekryterats som chefsjurist på Svensk Travsport och tillträder den nya tjänsten den 9 augusti. Därmed förstärks förbundet av en person med stark juridisk kompetens. Med bakgrund som affärsjurist med fokus inom bland annat avtalsförhandling och IT blir hon högst ansvarig för juridiska frågor på Svensk Travsport.

Remisstiden för Spelmarknadsutredningen (SOU 2020:64) gick i mål 30 april. I ett gemensamt yttrande från Svensk Travsport och Svensk Galopp konstateras att utredningen är undermålig och varken löser trav- och galoppsportens eller HNS långsiktiga finansiering. Frågorna måste snabbutredas av regeringen.

Som vi tidigare informerat har Svensk Travsports styrelse beslutat utse tidigare juristsuppleanten Björn Samuelsson till ny ordförande i Svensk Travsports Ansvars- och disciplinnämnd (STAD). Ny juristledamot är Monique Wadsted och avseende ny juristsuppleant föll valet på Johan Kvart. Detta sedan tidigare ordförande och vice ordförande ställt sina platser till förfogande. STAD är därmed fulltalig.

Vårvärmen är äntligen här och med den förhoppningar om en mer öppen tillvaro i takt med att smittspridning minskar och vaccineringen utökas. Våra banor kan utifrån lokala förutsättningar börja planera att på olika sätt öppna restauranger och regeringen har nyligen kommunicerat att lättnader i publikrestriktionerna kommer att införas från 1 juni. Det är bara drygt två veckor kvar till Elitloppet och sedan radas sportsliga höjdare upp i ett långt pärlband. Travets bästa tid är nu!

/Maria

Publicerad fredag 14 maj 2021. kundtjanst@travsport.se