Avelschansen innehåller stimulans till föl/hästar som föds med låg inavelsgrad samt stimulans till avelshingstar som har lågt släktskap med populationen. I korthet innebär Avelschansen dels flera ekonomiska incitament till korsningar som leder till individer med låg inavel och dels att hingstar som är lågt besläktade med populationen uppmärksammas och ges större möjligheter att bli avelsgodkända.

– Under resans gång diskuterade vi självklart möjligheterna att kraftigt minska antalet ston på språngrullorna för vissa hingstar och liknande lösningar. Dock lades fokus istället på ett stimulanspaket snarare än att sätta förbud och begränsningar, eftersom vi tror att det ger en bättre effekt på lång sikt. Detta gör att även hästar med en väldigt traditionell härstamning kan vara aktuella för Avelschansen som resultat av mycket målmedveten avel. Dessa hästar är förstås inte udda härstammade mot populationen, förklarar Christina Olsson.

Utvärdering en nödvändighet

Satsningen inleddes i samband med starten av betäckningssäsongen 2023 och höstens avelsvärderingar är de första efter att Avelschansen startade, så än är det lite för tidigt att kunna följa effekten. Därför har man nu fattat beslut om att förlänga satsningen som den är i ett år till för att kunna göra en bredare utvärdering.

 – Avelschansen och dess utformning kommer förstås att utvärderas och följas upp då det är viktigt att den får avsedd effekt. Någon heltäckande utvärdering kan dock inte göras förrän 2024, varför Avelschansen i nuvarande utformning har förlängts ett år utan ändringar i väntan på det, avslutar Christina Olsson.

Via länken nedan kan du läsa mer om Avelschansen och vad som ingår för såväl föl som avelsvärderade hingstar.

Fotnot: I arbetet med att ta fram avelschansen har Svensk-Norsk Kallblodskommitté (ordförande Ingolf Herbjörnröd, medlemmar Marita Arvidsson, Tone Mjelde Blindheim, Christina Olsson, Målfrid Vatne och Carl Erik Sandström) deltagit samt både DNT:s generalsekreterare Svein Morten Buer och ST:s vice VD Ulf Hörnberg. I tillägg till det har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (NMBU) bidragit i utformningen av upplägget.