En genomgång av samtliga rapporterade betäckningar av svenska kallblodsston 2023 visar att hela 128 ston betäckts så att eventuella föl fyller villkoren för Avelschansen. De 128 stona är betäckta med 31 olika hingstar där någon hingst bara fått en avelschansad betäckning och A-premierade Lome Brage har fått flest med 27 stycken.
Bredden i engagemang, antal betäckta ston och härstamningar är väldigt värdefullt för framtiden i en liten unik ras med stängd stambok. Flertalet av de avelsverksamma hingstarna fick också Avelschans-betäckningar. Det är viktigt för rasens framtid att antalet betäckningar inte blir för litet då det i kombination med stort nyttjande av några få hingstar gör att inaveln ökar alldeles för snabbt.
- Utgångspunkten var att det skulle krävas en hel del för att vara med i Avelschansen och inget som ”bara blev”. Vi räknade med att cirka 10 procent av betäckningarna skulle klara det och att alla stoägare givetvis inte skulle vara intresserade. Nu blev det i stort sett dubbelt så många avelschansade betäckningar vilket visar på ett väldigt positivt gensvar från stoägarna, säger Christina Olsson, avelschef på Svensk Travsport.
Starkt samarbete i kallblodsfrågor
Via Kallblodsavtalet från 2000 har Svensk Travsport (ST) och Det Norske Travsällskap (DNT) ett samarbete kring avel, tävlingar och forskning rörande kallblodstravarna. Under flera år har Svensk-Norsk Kallblodskommitté diskuterat inavelsökningen i rasen.
Efter dessa diskussioner arbetade ST och DNT tillsammans med forskare på SLU/NMBU fram ett stimulanspaket med målsättning att minska inaveln hos kallblodstravarna. Paketet bygger på stimulans och inte förbud. Stimulansen är lika i både Sverige och Norge och gäller för föl som föds 2024 och 2025, det vill säga betäckningar gjorda 2023 och 2024. Satsningen fick namnet Avelschansen och innehåller stimulans till föl/hästar som föds med låg inavelsgrad samt stimulans till avelshingstar som har lågt släktskap med populationen. Målet med satsningen är att minska inavelsökningen, stimulera uppfödning av hästar som har mindre släktskap med populationen och som kan bli framtida avelsdjur.
- Under arbetets gång har vi självklart även diskuterat alternativ som att kraftigt minska antalet ston på språngrullorna för vissa hingstar och liknande lösningar. Vi landade dock i att fokusera på ett stimulanspaket, eftersom antalet betäckta ston inte får bli för litet och då vi tror att begränsningar och förbud skulle medföra negativa effekter. Inom ramarna för Avelschansen kan även hästar med traditionell härstamning användas om de, genom målmedveten avel, kombineras med mer udda stammade hästar, förklarar Christina.
Det är ännu för tidigt att kunna följa effekten, varför man i höstas beslutade att förlänga satsningen som den är i ett år till för att kunna göra en bredare utvärdering.
- Avelschansen och dess utformning kommer förstås att utvärderas och följas upp. Målsättningen är att göra utvärderingar allt från att stona betäcks, fölen föds 2024 och ända fram 2027 då vi ser tävlingsresultaten på banorna, avslutar Christina Olsson.
Se bilaga nedan för alla betäckningar som uppfyller Avelschansens kriterier.